torsdag 19 april 2012

Sova och inte sova...

MT har varit väldigt rörig med sömnen sista veckorna. Speciellt kvällstid kan hon bli helt skogstokig! Hon är sjuukt trött, ögonen går typ i kors men hon v.ä.g.r.a.r sova. Så skriker hon för att hon är alldeles övertrött.

Sedan kommer dagar som idag, då hon sovit precis heela dagen. Vaknade 7.15 och har sedan sovit 8.30-12, 14-17 och nu igen sedan 18 (nu är hon strax efter 19...). Helt galet ju!

Men hon är en solstråle på förmiddagarna! Ler mot mig, "pratar" och är allmänt underbar =) Bästa tiden på hela dagarna!

Träffade en annan mamma på BVC idag. Hon hade en sjumånaders kille, jättefin. På något sätt kom vi in på bebisar och gråt (Jag antar att MT skrek =)) och hon säger till mig att hennes son skrek som tokig första två månaderna. "Jag ville reklamera honom! Jag har fått fel bebis!" =) Så sa hon och det kändes så skönt att inte vara själv i att tycka att det är skitjobbigt ganska ofta. Och sedan berättar hon att efter två månader började det bli bättre och när han var fyra månader tyckte hon att det vart riktigt roligt och bra! Kände mig så upplyft efter det samtalet! Jag hoppas verkligen att det bara blir bättre nu.

Men jag bli kärare och kärare i min lilla tjej.

Hon är ju trots allt helt perfekt

Fast hon kunde skrika lite mindre kanske...

3 kommentarer:

  1. Klart hon är perfekt - hon är ju din!!! <3

    Kraaaaaaaaaaaaaaaaaam!!

    SvaraRadera
  2. va skönt att du blev lite upplyft
    ikväll kommer jag och beundrar snuttan
    seeees snart

    SvaraRadera
  3. Det blir tveklöst bättre:-) Min lille kille har varit en riktig skriknisse i perioder. Det har funnits stunder när jag har tänkt att det verkar skönt att skära halsen av mig bara för att få "sova". Sen plötsligt så är skriken borta:-) ... sen kommer det kanske en skrikperiod igen. Efter ett tag tror man att man ska bli galen om man inte får sova, gå på toaletten, kasta i sig en halv smörgås eller vad man nu vill göra utan att bli sönderstressad av att någon illvålar. ... också tar plötsligt den skrikperioden också slut. Och skrikperioderna blir kortare och kortare och de blir också lättare att hantera eftersom man inte bara inser intellektuellt att de inte kommer att vara för evigt, man _känner_ det också.
    Dessutom. Skrik eller inte. Min älskling är helt ljuvlig:-)

    SvaraRadera