Nä men hörrni...

Det här går ju inte, jag vill inte skriva längre. Bloggen har bara blivit ett dåligt samvete. Och det märks ju. Det blir inga roliga, intressanta eller spännande inlägg längre. Jag har inget behov av att blogga, varken om mitt eller MTs liv längre.

Så med de inspirerande orden säger vi hejdå från den här bloggen! Tack för att ni följt oss och velat dela mina tankar om vårt liv. Bloggen kommer ligga kvar ett tag, för det finns fortfarande försökare eller funderare som kan uppskatta några av inläggen. För att inte tala om att jag tycker att det är kul att gå tillbaka och kolla vad som hände =)

Jag fortsätter förstås följa era bloggar så länge ni orkar skriva!

Det är möjligt att jag övergår till en mer offentlig blogg så småningom, för att fortsätta ha lite kolla på hur MT utvecklas och så familj och vänner (både såna jag träffat och inte) kan fortsätta följa henne om de vill. Jag ska suga på den karamellen ett tag till.

Så många varma kramar och hälsningar önskar

Hanna och Liv

Renoveramera

Ja, alltså... Jag personligen renoverar inte så mycket. Men jag skulle verkligen vilja ha tag på en som gör det. En snickare alltså. Som kan bygga väggen så MTs rum blir iordningställt någon gång. Jag skulle vilja ha fint hemma! Som jag tänkt det.

Måste verkligen ta tag i det.

Men tiden bara försvinner!! Veckorna susar förbi. I den här takten kommer ju MT vara typ... 31 snart. Jag har miljoner idéer för vad jag vill göra, men inte riktigt tiden att göra det. Jag får mer och mer förståelse för att betala folk för att fixa't istället. Fast inte för mycket... För det har jag inte råd med...

Men på tal om att ha råd, jag och mamma/mormor har bokat en ny resa till oss tre (MT inräknad förstås). Och för att vara riktigt förutsägbara så åker vi till samma ställe och samma hotell till och med =) Men det var ju så bra, och personalen gillade MT, och man kunde köra barnvagnen överallt, och all inclusive är så praktiskt med en liten mat-pet-fia. Jag är iaf skitnöjd och längtar redan. Jag menar, i den här takten kommer det ju vara februari om typ en vecka.

Vänavärne!

Åh vad jag älskar den här sommaren! Vääärme! Fast det kom lite välbehövligt regn igår och idag. Nästan lite skönt. Inte direkt vad man kände när det regnade förra sommaren (och regnade, och regnade, och regnade)

Nåja, förskolestarten närmar sig med stormsteg, det är lite synd att mormor inte kan vara heltidsdagmamma. Tänk vad dom skulle ha det bra! Inte så ekonomiskt hållbart för mormor, men ändå =)

MT fortsätter sin fantastiska period (trots lite ostabil sömn då och då), hon pratar, skrattar och leker. Och jag njuter! Njuter på ett sätt som jag saknade länge, länge under hennes första, lite röriga år. Och är så tacksam för att jag får uppleva det!

Bloggen är nog på väg in i någon form av dvala, men så får det vara. Jag skriver när det känns bra och när jag har fullt upp med annat blir det inte så mycket. Sånt är livet!

Vardagslunk och utvecklingssprång

Här knallar vardagen på i maklig takt. MT trivs alldeles ypperligt med sin mormor och bryr sig inte att smack om att jag går på morgonen. Däremot gråts det en skvätt när mormor ska gå på eftermiddagen =)

Sovandet är helt ok. Lite tidiga mornar ibland och några nätter per månad får hon för sig att hon ska vara vaken ett par timmar mitt i natten. Har jag tur infaller de under helgen så vi kan sova lite längre på morgonen, annars är det bara att hinka kaffe.

Vi sitter kattvakt för tillfället och MT är alldeles till sig av lycka. Katten delar inte riktigt samma sinnestillstånd. Så fort vi närmar oss hemmet börjar MT skrika Ka! Ka! Ka! (katt, förstås) Samt Dooo, Dooo (Doris, katten heter så). Sedan ska hon genast ner ur vagnen och jaga kattstackaren några varv runt lägenheten innan Doran hittat ett bra gömställe som MT inte kommer åt.

I samma ögonblick som MT lagt sig för kvällen kommer Doris fram och lägger sig, med katters naturliga äganderättsfasoner, mitt i soffan och förväntar sig att bli grundlig kliad som kompensation för den utmattande dagen.

Med MT har det faktiskt hänt en del på slutet, hon har lärt sig KRYPA!! Trumvirvel på den allihopa! Så dags vid 17 månaders ålder =) Gått har hon ju gjort sedan ettårsåldern ungefär, och hasat på rumpan. Men krypa, det har varit en utmanande uppgift. Men nu kan hon äntligen krypa igenom de där metallrören i lekparkerna. Lycka för MT!

Sedan pratas det för fullt. Jag vet inte hur många ord hon kan, men det är många. Säkert 50 eller fler. Hon har börjat lära sig namn på personer runt henne och knåpar ihop tvåordsmeningar titt som tätt numer. Jag tror faktiskt att hon sa en treordsmening idag. Mest för att hon sa den ungefär 25 gånger på raken när vi var och handlade på eftermiddagen. Klart och tydligt lät det "vill sova nu, vill sova nu, vill sova nu, vill sova nu...." Upprinnelsen till det var att hon kör någon form av utmaningsmaraton med sin mormor angående dagsömnen och idag landade den på 25 minuter totalt. Så hon var nog rätt mör där vid femtiden.

Sedan vet jag ju inte hur många av de drygt 50 (??) orden som andra än jag och hennes mormor förstår. Men ändå =) Hon är ju inte så mycket för att artikulera eller uttala hela orden från början till slut.

Sitter annars och försöker komma på vad barn behöver till dagis (f'låt... FÖRSKOLAN)... Alltså vad gäller kläder/skor/prylar... Ni som vet, dela gärna med er! Bästa tipsen inför da... FÖRskolestart....

Finfin dag! (och mitt 500:ade inlägg!)

Längesedan igen nu. Men jag har varit på landet en vecka och där finns inget internät... Man måste skriva inläggen via mobilen och så trendig, fingerfärdig och tålmodig har jag inte blivit.

För man vill skriva nåt bra när man skriver sitt 500:ade inlägg!!

Hurra, hurra bloggen!

I bloggsfären är det verkligen upp och ner! Fina människor som råkar ut för (ännu fler) dåliga saker, andra fina människor som det går så himla bra för! Samma i min bekantskapskrets... Nära vänner som är så ledsna så ledsna, andra som är så lyckliga man kan bli.

Och här ligger jag och skvalpar i mitten. Så där härligt nöjd bara. Inget speciellt som har hänt förutom att livet bara är bra.

Har haft en fin dag, bara jag och Fisan. Lite kvalitetstid efter långa arbetsveckor. Den fantastiska sommaren gör inte saken sämre. En så här bra sommar var det längesedan jag hade tror jag. Och då pratar jag inte bara om det strålande vädret.

Längtan efter en man åt mig och Skrotan har vaknat till ordentligt. Men för en gångs skull på ett bra sätt. Sådär lite positivt. Inte för att det finns någon man i sikte, men för att jag känner mig redo på ett sätt som jag aldrig gjort tidigare. Min lilltös har öppnat nåt som var stängt i mig tidigare (låter fantastiskt smörfånigt, det hör jag ju själv, men ni får leva med det idag). Hon har fått kämpa för det och det har tagit bra mycket längre tid än jag någonsin trott eller velat. Det har bitvis varit sjukt jobbigt och tufft. Men med sin envishet och genom att bara vara den fantastiska lilla människa som hon är, så har hon gjort mig till en människa som kan älska bättre och mer än jag någonsin kunnat tidigare.

Du är mitt liv lillfis, och förhoppningsvis hittar vi någon att dela det med vi två. Men gör vi inte det så är det helt ok det med, för jag har ju dig.

Jobbijobb

Nästan en hel jobbvecka bakom mig, och det är SÅÅ kul! Jag trivs som fisken i vattnet och timmarna flyger förbi. MT hänger med sin mormor hela dagarna och verkar trivas hon med =)

Men det är klart att det varit lite konstigt för henne. Det har varit gnissligt när jag kommer hem och hon inser att jag varit borta. Men det går fort över. Sedan har hon vaknat tidigare på mornarna igen, någon gång mellan 5 och 6. Igår och förrgår sov hon oroligt på dagarna också, men idag har det varit coolare.

Hennes nya favvo-ord är "bobba" (som i snor-bobba, eller snorkråka eller vad nu alla andra säger). Sedan att bobba låter ganska snarlikt hur hon säger boll gör det lite förvirrat ibland, men men =)

Jag förstår mycket av vad hon säger men jag skulle tippa att det är svårt för andra att haja. Hon äääääääääääälskar cyklar och skor. Vi pratar om cyklar och skor många, många, många gånger varje dag.

Koooooo! (sko alltså, uttalas enligt MT med ett stumt s i början)
Cyssseeeel! (cykel, förstås ;-))

Jag har för övrigt tokfastnat för Downton Abbey och kommer i vanlig ordning kolla på alla avsnitten på en vecka och sedan tycka att det är tråkigt att den är slut!

Har inte skrivit om lägenheten på länge, det har inte hänt så hemskt mycket sedan köket blev klart, men jag hoppas verkligen jag kan hitta en duktig (och hyfsat billig) hantverkare som kan bygga väggen till det som ska bli MTs rum, för jag orkar inte uppbåda kraften att göra det. Så fort det är gjort blir det uppdateringar minsann!

Imorgon...

Imorgon börjar jag jobba igen! Helt sjukt ju! Får se hur det går och vad jag och MT tycker om det!?

Födelsedagsfirande!

Jag fyllde år igår, härliga 33 år! (eller firade 10-årsjubileum som 23-åring)

Jag har haft en helt fantastisk helg så här långt. Blivit bortskämd, fått presenter och fått umgås med nära och kära.

Födelsedagsmorgonen började med frukost ute tillsammans med två från mammagruppen, fortsatte med Skansenbesök tillsammans med MT och mamma/mormor (där man snabbt kunde konstatera att MTs favoritattraktioner var affischerna av djuren och presentshoppen som hade både studsbollar OCH leksaksbilar) för att avslutas med två vänner som kom förbi och lagade trerätters middag åt mig. Idag har det varit lunch i solen med pappa/morfar, bad i plaskdammen (för MT alltså) och dagen avslutas med att jag blir bjuden på tårta nere vid badstranden jag bor vid av MTs gudmor. Nu har jag placerat mig i soffan för att avnjuta massor med godis och Downton Abbey-maraton!

Kunde nästan inte bli bättre!

Åååh!

Jag har haft en sån fantastisk kväll! Mina älskade, fina mammagruppskompisar och jag lyckades äntligen styra upp en utekväll tillsammans utan barn! Min mamma passade MT och jag fick åka och träna ett pass på SATS! (sen att jag råkade boka ett spinningpass av misstag är en annan historia). Jag fick duscha i lugn och ro, basta, läsa lite bok, promenera i solskenet till restaurangen och möta upp världens bästa tjejer för middag!

Vi drack gott vin, och kunde koncentrera oss fullt ut på varandra och bara snacka skit och allvar i flera timmar, med utsikt över glittrande vatten och med solen värmande på ryggen.

Jag fick för första gången i mitt liv en överraskningstårta levererad av sjungande restaurangpersonal (jag fyller år på fredag), beställd av finaste tjejerna och blev helt rörd!

Jag är helt glad i hela kroppen! Vilken rolig kväll!!

Midsommar-lidsommar...

Eller nåt...

Har varit på landet med mamma och lite annat folk. Trevligt förstås, men jag saknar lite att fira med jämngamla med barn! Har inget naturligt fira-gäng och det kändes lite tråkigt i år. Det blir mission att styra upp till nästa år.

Haha, sedan blev det kanske inte bättre av att jag lyckades låsa in mammas bilnycklar i bilen på ICAs parkering med alla matvaror i bagageluckan! Fick låna annan bil och åka 1,5 timme fram och tillbaka till stan för att hämta extranycklarna. Klant-jag! Haha så typiskt.

Sedan diggade inte MT firandet ALLS. Alldeles för mycket folk för hennes smak och det urartade i skrikfest. Bättre lycka nästa år.

I övrigt har det varit lugnt och skönt. Ätit mycket gott, fått sitta och läsa tidningen i lugn och ro, MT har badat i plaskpoolen och gungat i trädgungan så det står härliga till. Så förutom själva firandet i sig, så har både mamman och MT haft en helt ok helg.

Midsommar, hejochhå

Denna hajpade högtid då solen skall stråla, vuxna skall skåla och barnen skall vara blomsterprydda och välartade =)

Vi får väl se hur det artar sig. Någon baluns blir det inte tal om för MT och mig. Vi åker till landet med mamma och lite annat folk och tar det lugnt. Förhoppningsvis får MT ut mer av dansandet runt stången i år. Förra året var hon nämligen rätt grinig (jag med för all del) efter dåliga nätter och mycket skrik (som jag minns det iaf).

I år är det en betydligt nöjdare MT och mamma som styr kosan mot idyllen. Vi får väl se hur utsövda alla inblandade är vid återkomsten till storstan =)

Jag har köpt vagnar så det står härliga till förresten! Vagnmissbrukaren i mig har fått sitt lystmäte kan man milt uttrycka det som.

Jag tror iaf jag har hittat den slutliga vagnen för mig och fisan. En Kronan City, jag har bara kört den några dagar, men är heeeelt såld! Rekommenderar den varmt till ALLA! Den är lättrullad, nätt, hög (MT sitter högt alltså), i alla fall MT sitter som en gudinna utan att halka ner det allra minsta, varukorgen är lättåtkomlig och tillräckligt stor, handtaget superskönt att hålla i och den klarar grus, gräs, kullersten, asfalt, butiksgolv och kollektiva färdmedel lika enkelt! Sedan att barnet i fråga ÄLSKAR sin nya vagn ses som grädde på moset av mamman. Jag hoppas och tror att den även ska besegra snö-helvetet när det åter dyker upp om (förhoppningsvis) måånga, många månader.

Jag har även investerat i en sulky, en Carena Explore som jag fortfarande inte testkört utomhus. Men MT sitter gärna i den så fort den är uppfälld och står framme, så det bådar gott även där. Den skall användas vid resor så min fina Kronan-älskling inte behöver bli misshandlad av diverse underbetalda(?) flygplatsmedarbetade som tar ut sin frustration över människosläktets allmänna dumhet på valfri (i plast inpackad) barnvagn.

Naturligtvis måste fantastiska mirakel i bloggvärlden uppmärksammas! GRATTIS OCH GRATTIS IGEN kära JVJK! Ni kommer bli fantastiska föräldrar till er lilla räka!

Och Glad Midsommar till alla er andra!

Dagens bästa sökord!

Bästa sökningen för att hamna på min blogg den här veckan:

"Färdigrätter Ica Cypressen"

Jag var tvungen att testa själv, och mycket riktigt. På fjärde plats bland "resultat för liknande sökningar" hamnar mitt inlägg om Felix färdigrätter från den 19 september 2011. Full pott på den sökningen hörrni.

Men kära färdigmatälskare, om ni av misstag skulle hamna på min blogg igen när ni söker på ordet färdigrätter från Ica Cypressen, här är länken till butiken, med kontaktuppgifter, så kan ni ringa och fråga istället.

http://www.ica.se/butiker/nara/vanersborg/ica-nara-cypressen-800/start/

Har ni frågor om mina tankar kring färdigmat från Felix så är det bara att maila!

Får ju skylla mig själv

Borde vid det här laget lärt mig att absolut, under inga omständigheter, skriva att MT sover bättre.

Gick och lade mig i senaste laget igår kväll. Runt 23 släckte jag lampan.

23.10 vaknar MT

01.10 somnar MT

05.51 Vaknar MT

TACK OCH LOV lyckades jag efter 20 minuter få henne att somna om i min säng och jag kunde power-nap:a ytterligare 40 minuter.

inspirationstorka

Ja, vad ska jag skriva?

Nedräkning inför att börja jobba igen (på gamla jobbet då alltså). 1 juli... Det är sjukt snart. Har nog inte fattat riktigt. Men MT kommer ha det toppen med sin mormor!

Jag tycker hon har växt mycket! Hon har varit ganska mini-liten hela tiden så hon är fortfarande ingen bjässe, men jag skulle tro att hon börjar närma sig tio kilo och hon är en klockren storlek 80 i kläder. Fort gick det också! Helt plötsligt från att kunna ha en del 68:or och alla 74:or till att alla dom kläderna blev för små! Tur att jag har många snälla vänner som donerat kläder, dom har kommit väääl till pass! Sedan har det fått panikshoppats en hel del nytt också, men det är ju lite kul...

Hon har blivit mycket stabilare också. Går riktigt bra nu, sätter sig på huk och reser sig på nolltid. Hon är fortfarande kanske inte den mest grovmotoriska ungen men hon börjar absolut komma ikapp sina polare. Finmotoriken har hon däremot koll på. Äter själv med sked eller gaffel. Absolut en del spill men det blir mindre och mindre hela tiden (ofrivilligt spill alltså. matkastandet är mycket planerat för det mesta). Hon har börjat bygga torn med klossar och lego. Det går väl sådär. Intentionerna är dom rätta men själva genomförandet desto svårare. Då blir det liv i luckan kan jag lova.

Hon sover bättre, sköntskönt. Inte perfekt, men absolut hållbart. Lite senare mornar önskar mamman sig, men än så länge går det ju bra att gå och lägga sig nio om det skulle krisa.

Jobbet ja

Just det, jag fick inte jobbet heller. Trist men lite skönt också. Blir lugnare i höst när MT ska skolas in på dagis och så.

Det blir något annat bra istället.

Södervända

Nu har jag och fisan varit i Maaaalmöööeee och hälsat på Anna och Klara! Väldigt trevligt även om det nu för tiden inte är tal om några långa middagar på Italienaren och oavbrutet snack om allt och inget. Nu för tiden blir det till att umgås så effektivt man kan mellan gungningar, matningar, tröstningar, jagande, rutchbanerutchande, bärande, handhållande och blöjbyten. Men det gick bra =) Vi börjar ju bli rätt rutinerade mammor båda två.

Klara och MT accepterade varandra, knuffades lite, stal lite leksaker och hällde lite grus över varandra. Kort och gott kan man väl säga att de umgicks så hjärtligt som bara är möjligt för två, drygt, ettåringar.

MT har väl inte varit på sitt mest soliga humör sista veckan och det där gnället kan emellanåt bli lite frustrerande. Men jag kan meddela att hon var heeeelt överlycklig när vi kom hem idag. Nu sover hon som en stock och jag hoppas hon bestämmer sig för att ge sin mor lite sovmorgon imorgon (alltså sova längre än till 05).

Bodde hos min lillebrorsa gjorde vi också! Väldans nice att få umgås lite med honom också.

Kort och gott har vi haft det bra men är heelt utmattade bägge två och tycker att det är rätt skönt att vara hemma igen =)

Jobb eller inte?

Idag har jag varit på en andra intervju för jobbet jag vill ha! Känns lite mer osäkert efter den här, men de lovade i alla fall besked inom en vecka så man behöver inte gå och fundera en evighet.

Dom vet om MT och att hon börjar dagis i mitten på augusti (fast inte att jag är ensammamma, det känns kanske inte som så nödvändigt att berätta just nu). Visade sig att killen hade en pöjk som var 4,5 månad bara.

Jaja, det går som det ska gå =)

MT har lite nya grejer för sig. Hon slänger numer mat på golvet och det finns INGET jag kan göra. Hon bryr sig inte ett smack vad jag än säger eller gör. Inte ens om jag ryter i ordentligt. Hon har fått en fetisch för att plocka bort hårstrån som fastnar på fötter och händer, speciellt i badet. Till och med när det faktiskt inte finns några hårstrån fastklibbade på händerna sitter hon ändå och liksom pillar bort dem och ger dem till mig. Nåt jag brukar göra? Ingen aning?

Hon säger till ibland när hon bajsar. Inte heller något jag på något sätt uppmuntrat eller tränat. Hon bara började i veckan här och nu säger hon till kanske hälften av gångerna. Kanske ska testa att sätta henne på pottan då? Fast för det mesta är det så att säga "a done deal" när hon meddelar sig så...

Hon har börjat slita mig i håret och skratta(!!?) och även fast jag säger "ajaja, sluta MT, det gör ont på mamma" med väldigt sträng röst och tar bort hennes händer hela tiden så bara skrattar hon och fortsätter. Lite irriterande måste jag säga. För det gör ju ont och dessutom sliter hon ju av mitt surt utsparade hår.

Annars sover hon helt plötsligt mycket bättre! Hela nätter för det mesta, fast hon vaknar runt 05.30 på mornarna. Ibland går det att söva om, oftast inte. Men det går ju alltid att gå och lägga sig lite tidigare om man vill ha sina åtta timmars skönhetssömn...

Åhå!

Så tar jag äntligen tag i bloggandet igen. Den gruvligt försummade bloggen...

MT har strulat en del med sömnen men (peppar, peppar) så verkar det faktiskt vara på väg åt rätt håll.

Hon dregglar och snorar och jag gissar att det är fler tänder på väg. Inte för att man får titta direkt =)

Det händer en del faktiskt även om man är mitt i vardagen.

Jag har köpt MTs första egna möbel! En sekretär på Myrorna för 150:- som jag sedan stajlat till (färgen och penslarna var betydligt dyrare =))! Vad tycker ni? Jag är rätt nöjd faktiskt! Jag har tagit av underredet så länge, så den blir lite lägre. Det går lätt att skruva på sen, om hon skulle vilja ha den när hon blir äldre också. Tapeten på bakstycket är samma som jag ska sätta i hennes rum när det någon gång blir byggt.

Sedan ska jag på en andra intervju för jobb på torsdag! Villha, villha, villhaaaaaa! Men vi får se, både om dom vill ha mig och om de erbjuder vettig lön. Måste ju försörja fler än mig själv nu för tiden. Och tjänsten är som junior så det är inte säkert att det går ihop med mina lönekrav. Well, well time will tell.

Annars har jag fått SOVMORGON så här på mors dag =) Älskade mamma kom och passade MT när jag var på 30-årskalas igår, sedan sov hon över och tog MT på morgonen. Sååååå sköööööönt!

Som en ny människa.

Om intresseklubben antecknar så vet jag inte om jag skrivit det, men min mens har blivit regelbunden som en klocka sen den kom tillbaka efter graviditet och amning. Typ på timmen. Helt galet! Så nu testar jag med ägglossningsstickor den här månaden för att se när jag har ägglossning och ska så göra några månader framåt. Om den är lika regelbunden den så är det helt fantastiskt. Då behöver jag inte massa hormonella preventivmedel sen. Om jag nu skulle springa på mannen i mitt liv. 

Idag är jag lesslessless

Idag är jag trött och less.

Inget jag gör gällande sömnen verkar hjälpa. Tycker bara det blir sämre. Nu vaknar hon 9 av 10 mornar före sex. Alltså mellan 05-05.45 någon gång. Utöver det så sover hon oroligt flera nätter i veckan. Inatt säkert sex gånger.

Nu får hon tamigfaan sova hur i helvete hon vill på dagarna. Jag skiter i det. Mina scheman funkar ju bajs ändå.

Premiär!

Ja, alltså kanske inte av den goda sorten då.

Lillfis har fått sin första penicillinkur. Ingen feber så mamman trodde inte det var något allvarligt, men efter besök på VC så visade det sig vara infekterat i hals, öron och ögon (det var för ögonen jag sökte, det var ju rätt uppenbart när de var helt igenkletade på morgonen). Stackars MT! Inte konstigt hon sovit uselt.

Jag har dessutom dragit på mig en lättare öroninflammation så vi har en spexig helg här =)

The never ending sömn-saga, part 4 013

Ja, vi kämpar vidare med sömnen.

Och lite med maten också.

Angående sömnen så har vi nu gått över till en lur på dagen, och otroligt nog sover hon lääänge! Vem hade trott det? Nu har jag lyckats pressa fram luren till 11 och hon sover mellan 70 minuter och 1,5 timme. Vi har bara hållit på någon vecka men det går snarare mot 1,5 timme nu. Idag väckte jag henne faktiskt.

Har lite problem med lunchen. Min plan är att så småningom lyckas pressa fram luren till 12 och då äter hon som vanligt 11.30 men idag fick hon äta efter hon vaknat och det var PANIK. Fick pressa i henne lite fruktpuré bara för att få henne att sluta "låg-blodsocker-skrika" och börja äta den vanliga maten sen. Så nu lutar det åt att ge henne lunch redan 10.30... Får testa.

Någon vidare effekt på nattsömnen har det dock inte haft. Hon somnar som ett ljus ca 18.50-19.00 och sover för det mesta lugnt fram till 12-tiden på natten. Det är inte alltid hon vaknar då, men säg varannan natt och varannan av dessa nätter behöver hon hjälp att somna om (lägga tillrätta, hitta snutte). Det är ungefär samma med uppvaket vid 04. Sedan börjar hon vakna till ordentligt någon gång mellan 05.20-06.10. För det mesta kan jag få henne att ligga kvar i sin säng och slumra/vakna om vartannat fram till 06.20-06.30, men ingen av oss sover väl egentligen speciellt mycket efter det första riktiga uppvaket vid 05.20-06.10.

Det är väl ok dom dagar det är efter 06 men allt som börjar på 04 eller 05 är inte schysst enligt mamman.

Så emellanåt, säg någon gång i veckan nudå, så sover hon hela natten (fram till 05.20-06.10) utan ett pip.

Jaja... Någon gång blir hon ju tonåring och jag har hört att tonåringar sover mycket? Jag får väl sova då. 

Yaay!

Jag har fått förskoleplats! På mitt förstahandsval! En förskola som fått bra betyg i brukarundersökningar och som ligger sisådär en 30-40 meter från vår port!

Jag är så himla glad! Snacka om lättnad när man ska på arbetsintervju. Fasade lite för det.

Intervjuare: Jaha, när kan du tänka dig att börja?
Mamman: Tja, jag vet inte riktigt, juli kanske? Eller augusti? Kan bli september också!

Njae

Så den 19 augusti börjar hon. Hoppas verkligen hon ska trivas. Jag kommer hänga mycket på deras gård på helgerna så hon känner sig hemma.

Sjukstuga

Ja, vi har haft lite sjukstuga. Framför allt är jag inte i form. MTs förkylning har äntligen börjat ge med sig. Vilket känns bra för hon började bli väl förtjust i den där hostmedicinen =)

Hon har sovit lite sämre och i kombination med att jag inte är helt hundra så blev det lite mycket och ikväll har mormor ryckt in och sover över så jag får lite sovmorgon imorgon. (Ja, eller iaf kan ligga kvar i sängen lite längre)

Hon har börjat säga grejer också! Hon förstår mycket och har gjort länge, men det enda ord hon egentligen återkommande har sagt är maaaaaammaaaaaaa

Numer säger hon även:
Ka = Katt
Maa = Mjau
Buuu = Muu
Bij = Bil
Jacka
Där
Titta
Öja = blöja
Meja = Mera
Macka

Hmm, hon säger mer men just nu kommer jag inte på vad det är.

Åh! Jag ska på arbetsintervju!! Det känns jätteläskigt och jättespännande. Jag är ju inte riktigt lika attraktiv på arbetsmarknaden längre. Vem vill egentligen anställa en ensamstående mamma med en ettåring? Jag vill ju gärna arbeta 80 % till en början också. Inget av det har jag skrivit i CV:t (naturligtvis), så vi får väl se om jag anses lika "intressant" som han tyckte när vi pratades vid i telefon idag.

Önska mig lycka till!

Sover som en dröm

Min lilla natterrorist har sovit som en liten ängel de senaste nätterna.

Jag vet att man inte ska skriva, säga eller ens tänka det för då kommer hon omedelbart sluta sova, men men.

Hon har sovit heeela långa nätterna och till och med vaknat efter 06.30 några dagar. Det är i sanning fantastiskt när man inte sovit en hel natt sedan februari ungefär.

Ok, inatt vaknade hon vid fem, men det var faktiskt fullt förståeligt. Jag har pallat upp huvudänden av sängen på såna klossar för att underlätta hennes hosta och täppta näsa. När jag går in har hon glidit ner till fotänden och ligger med huvudet nedåt, utan täcke. Jag hade nog också protesterat.

Nu är det sagt.

Jinxen är jinxad(?)

Ser fram emot en natt med tvåtimmarsvakande och morgon 05.15...

Bäst jag går och lägger mig.

Resbarn

Ja, ni som följt bloggen tidigare vet att MT inte varit något "resbarn". Det har inte gått så bra när vi inte varit hemma helt enkelt. Framför allt är det sömnen som havererar. Men nu är vi åter efter fyra dagar och tre nätter på motsatta kusten och det har gått bra!

MT har inte varit hundra, fortfarande ganska så förkyld och på nedresan hade hon lite feber. Men sedan har det gått fint! Hon har sovit hela nätterna i sitt lilla sovtält. Förvisso har hon vaknat tidigt, före sex för det mesta. Nåja, man får uppskatta de små framstegen i livet =)

Så skönt att se att det kan gå att resa med henne utan katastrofföljder för sömnen. Jag började bli lite orolig att jag inte skulle kunna resa med henne alls de närmaste åren. Och det skulle ju vara synd, för det finns så mycket trevliga människor att hälsa på och så många varmare ställen att besöka då och då.

Hon har hosta fortfarande lillfisan, så den stör henne lite när hon ligger ner. Men jag har köpt någon barn-hostmedicin (som smakar citron och honung och MT blir alldeles till sig av lycka när hon får syn på flaskan), den hjälper lite grand tycker jag nog.

Nåja, för att inte säga allt för mycket så tror jag faktiskt jag har hittat min drömvagn! Äntligen! Jag har sagt det förr, men nu tror jag vagnknarkaren i mig ska få ro. Jag återkommer när jag vet mer!

Småsjukling

MT är lite förkyld, snorar, hostar och är allmänt inte på topp. Natten gick ändå hyfsat. Jag har såna förhöjningsklossar till sängen så hon ligger lite högt med huvudet och vi sprejar nässpray och saltvattenspray för glatta livet så hon inte ska få öroninflammation. Nu har hon faktiskt sovit lugnt sedan hon däckade vid kvart i sju. Får se hur natten går.

Vi håller dessutom på att ställa om till en sovning per dag, planen är att så småningom få den att infalla mellan 12-13, men än lyckas jag inte hålla henne vaken längre än till 11, så nu sover hon 11-12 ungefär. Sedan från 19 och fram till någon gång mellan 06.15 och 06.45 ungefär (närmare 06.15 än 06.45 för det mesta). Bara att inse att jag, som älskar att sova, har fått ett barn som inte behöver så mycket sömn. Får hålla ut tills hon blir så stor att hon kan roa sig lite själv på morgonen så man får sovmorgon ibland.

Bara sisådär en 4-5 år kvar. Nemas problemas...

Idag glömde jag ta med varorna från Coop när jag handlat för jag är lite bäng av att vakna minst två gånger per natt och ha noll sovmornar i ungefär, tja... 14 månader och 2 dagar.

Egentligen är det värdelöst att hon sover en gång per dag för min planering. Eftersom jag har jobbat på förmiddagen när hon sovit har jag sluppit jobba så länge på kvällen. Men eftersom man för det mesta är ute och rör sig runt lunch så får jag numer ta hela passet på kvällen, eller inte träffa någon, någonsin och det går jag inte med på. Då kommer jag sitta hemma och få en depression! Nåja, det är inte så långt kvar innan jag ska börja jobba igen, och då behöver jag nog inte jobba så mycket på kvällarna. I alla fall inte om jag stannar ett tag på jobbet jag har nu =)

Så, nu har jag nog gnällt klart för idag =)

Våren är i alla fall på intågande och igår fick jag träffa en av mina bästa barndomsvänner som bor alldeles för långt bort i norra Sverige för hon var på besök i storstan! På måndag drar jag till en kust långt, långt borta, för att hälsa på pappa med fru och min mega-sladdis-lillebror (25 år yngre, det ni!), men framför allt en annan av mina bästa vänner som faktiskt bor så långt bort att hon inte ens håller sig inom Sveriges gränser längre. Så bara att njuta och hoppas att MTs humör klättrar upp några pinnar tills på måndag.

Herregud...

Idag har varit gnälldagarnas gnälldags-VM. Inget har varit bra på exakt hela dagen. Jo, förresten! Att hoppa i vattenpölen på eftermiddagen var väldigt skojigt (det kan jag absolut relatera till).

Hon vaknade inatt vid tio över ett och ville INTE somna om. Jag tror jag somnade igen vid tjugo i tre. Sedan var det bara att kliva upp vid halv sju. Varken jag eller MT var i toppform om man säger så.

Jag längtar så jag döööör efter att hon ska börja sova (de flesta nätter) hela nätterna igen. Känns ju sådär kul att åka på semester om det ska pajja sömnen i flera månader efteråt!

Sedan provar jag att ge mjölk igen. Har gått över förväntan i några dagar, men det kanske kommer nu? Fortsätter imorgon och ser hur det utvecklar sig.

Plåsterpanik

Ja, idag skar hon sig på tummen på ett papper. Hon verkade inte bry sig nämnvärt så jag märkte det inte fören det var blod lite här och där, tapeter, uttaget till telefonen, golvet...

No biggy, jag tar med henne in i badrummet, sköljer av fingret och SÄTTER PÅ ETT PLÅSTER!!!!

PAAAAAAAAniIIIIIIIIk

Enligt MT i alla fall.

Vad ÄR det du klistrar fast på min tummeeeeeeeeeeee!!?!???!!! Verkade hon anklagande skrika åt mig, samtidigt som hon liksom spretade ut tummen och stirrade skräckslaget på den. Tårar sprutade, det hulkades, det skreks, det ålades och snyftades.

I en kvart.

Tills jag tog bort plåstret. Då vart allt frid och fröjd igen.

Hon vet vad hon vill, lilldamen.

Ååh så trevligt!

I eftermiddag har jag varit och hälsat på en mammagruppskompis som (äntligen) kommit hem efter nästan tre månader i Thailand. Vi åt god sallad och fick till och med ett glas vin till! (kan nog räkna de glas vin jag druckit senaste året på en hand, men guuuu' vad gott det är). Liv kom i säng en halvtimme efter vanlig tid, men hon var tapper och höll ut.

Kan för övrigt nämnas att igår var hon nästan 25 minuter på MiniSATS och då hade dom fortfarande inte ropat. Jag tänkte att det kunde vara bra att gå dit innan hon blev ledsen för att få en lite god cirkel istället. Och när jag kom dit var hon nöjd och glad! Tjohoo!

Just det!

MT klarade hela SJU minuter på MiniSATS idag. Dubbelt så bra som förra gången.

Hurra, hurra! (ironi...)

Livet och framtiden

Just nu kretsar väldigt mycket av min tankekraft kring jobb (och den eventuellt nya barnvagnen jag är sugen på... Prioriteringar, prioriteringar...). Jag borde söka mer aktivt, men hittar inte riktigt geisten.

Jag SKA ta tag i det.

Skrivandet på avhandlingen går avgrundssnigelmegalångsamt... GaaaaaAAAAAAHh! Min handledare ringde  i fredags och tyckte jag skulle chilla lite med att skriva klart. Hon menade att det kunde väl vara skönt att ha ett jobb som inte krävde massor med nyanställdsengagemang när man ska skola in sin första lillfis på dagis. Och det har hon ju rätt i. Hon borde veta eftersom hon varit själv med två flickor. Hon tyckte att eftersom jag har finansieringen klar och hon som handledare inte tyckte det var någon hets, varför ha så bråttom? Så nu börjar jag mer och mer känna in tanken...

Skulle kunna jobba hemma en del och känna in situationen med dagis och jobbande under hösten och sedan föröka få nytt jobb efter jul...

Lillfis sover bra på nätterna nu, men vaknar för tidigt på morgonen. Tanken är att hon ska sova 19-07, fm-lur  09.30-10.15, em-lur 14.30-15.10. Det ger ca 13,5 timme per dygn vilket känns lagom. Jag har försökt få henne att sova en gång per dag men det är stört omöjligt! Hon är för trött på förmiddagen. Så det absolut senaste jag fått henne att somna är ca 10.45, då sover hon ca en timme och vaknar alltså kvart i tolv. Då är det en redigt grinig tös framåt sex-tiden kan jag lova. Problemet är att sover hon till sju (det händer ju någon gång i månaden trots allt =)) så vill hon ju inte somna 09.30 utan snarare 10.30 och då blir eftermiddagsluren för sent för att hon ska kunna somna 19. Det är en hel vetenskap detta...

Mer i sanningen överensstämmande är att hon sover 19- någon gång mellan 05.10 och 06.30 med något nuvarande medel kring kvart i sex, sex. Men då sover hon bara 12,5 timme per dygn eller något mindre och jag upplever det som att hon blir i tröttaste laget då. Men man vill ju inte låta henne sova hur länge som helst på dagarna för då vaknar hon väl ÄNNU tidigare. Suck, suck...

Just nu ser vårt (mål)dagsschema ut ungefär så här:
06.30 (kompromiss, jobbar mot sju får se vem som vinner) God morgon! Mys i mammas säng (mamma försöker mysa, MT klättrar, kastar gosedjur, petar mamma i ögonen)
07.00 frukost
08.00 Utelek
09.00 Fm-fika
09.30 Lur
11.30 Lunch
12.00 Iväg ut (ärenden, träna, träffa kompisar osv)
(14.00 ev fika)
14.30 Em-lur
16.00 Middag
18.15 Kvällsmat, städa undan leksaker, bada, läsa bok
19.00 God natt!

Någon input från andra schema-användare?

Strålande tider!

I alla fall tycker MT det. Hon har varit en riktig solskenshistoria sista dagarna, så jag har struntat i att blogga för att njuta lite istället. Hon har skrattat och busat och röjt runt. Hon har haft sina "kompisar" (med tillhörande mammor) på besök och det gick så bra det kan gå när man sätter fyra överaktiva ,självcentrerade  ettåringar i ett litet vardagsrum med två vagnar att skjuta runt och en miljon leksaker att ta ifrån varandra. Mammorna drack kaffe i solen på balkongen medan de multitaskade med att trösta barn, ge tillbaka rätt leksak till rätt barn, trösta lite till, hindra barn från att klämma fingrarna i dörrar, bli överkörda av nämnda vagnar och prata drömmande om den där tiden när spädisarna låg i famnen eller vagnen medans mödrarna kunde fika i timmar (med avbrott för blöjbyte och trehundra amningar). Kort sagt en riktigt trevlig eftermiddag.

Övriga events under veckan har varit att (försöka) skola in MT på miniSATS. Fantastiskt koncept tycker mamman, MT håller inte med. Eller MT diggar MiniSATS starkt så länge jag är med. Men det här att jag faktiskt ska GÅ sen (och träna, själva poängen enligt mig) det är inte ok. Eftersom det här är enda chansen för mig att träna alls (om inte mormor ska åka hela vägen från sig för att sitta barnvakt) så vill, vill, vill jag att det här ska fungera.

Utfall så här långt (innan personalen ropar "kan MTs mamma komma till MiniSATS, kan MTs mamma komma till MiniSATS") är:
Försök 1: 20 minuter (gråtande MT)
Försök 2: 30 minuter (Hysterisk MT, extrapersonal som inte vet att säga till i tid)
Försök 3: 20 minuter (snyftande MT)
Försök 4: 3,5 (?!?!) minut (MT som slagit sig, sedan vägrar att mamma ska gå igen)

Tja... Imorgon har alltså mormor fått rycka in så jag kan träna. Jag kanske låter lite hysterisk med träningen, men jag MÅSTE träna. Annars blir jag nästan invalid av ryggont. Så det är faktiskt väldigt viktigt att få det här att fungera på något sätt.

I övrigt är det sååååååå skönt att solen börjar smälta isen och snön. Spadar tinar fram, sanden är inte betonghård precis överallt, isfläckarna börjar övergå i vattenpölar och det finns hopp om våren.

Heja våren!

Mjukstart

Mjukstartar bloggen lite igen och ser hur det går.

Det mesta är som vanligt. Vagnknarkaren herself funderar på att köpa vagn nummer fem i ordningen. Såååå sugen... Och hittills har alla vagnbyten inte kostat mig mer än ungefär 800:-, det går för det mesta att sälja dem till samma pris på Blocket sen =)

MT leker trotsig tvååring. Skriker, kastar sig i marken, biter sig själv och sprutar tårar så fort jag säger nej eller något inte går som hon önskar. Hon sover iaf lite bättre nu. Ibland hela nätter utan ett pip. Och har (tillfälligt i alla fall) slutat matvägra och skrika sig igenom varje måltidstillfälle. Det finns hopp om livet.

Hon knallar rätt obehindrat nu, i alla fall inomhus där underlaget är bra och man inte behöver ha på sig MEGASTORA-skorna-allan. Det hjälper inte att hon har såna yttepyttesmå fötter (storlek 17 bara). För alla skor med riktig sula är i minst storlek 19 mer eller mindre. Hennes vinterskor är storlek 20. Jag tror inte jag skulle gå så himla bra i ett par överdimensionerade snowboardskor som är tre storlekar för stora heller. Så hon kämpar på bra.

Jag har kanske fått dagisplats föresten! Fast på ett föräldrakooperativ där man måste göra ganska mycket. Och det är lite svårare när man är ensam. Så jag bad dem fundera på om jag kunde få "arbetsrabatt" eller om jag kunde göra mer administrativa jobb, som går att utföra när Lillskrot sover. Nåja, vet nog mer imorgon. Den största fördelen är att dagiset ligger i mitt hus!?! Vi kan typ glida ner i pyjamas. Sweet...

Jo, förresten. Hon har lärt sig sitt första återkommande ord, nämligen MMMMmmmmaaaaaaaaammmmaaaaaa!!!! Det skriks alltid och har sin grund i att hon:

1. Vill ha hjälp med något (typ att hennes docksulky har kört fast och hon inte får loss den. Det händer ungefär 3058 gånger om dagen)
2. Är missnöjd med något
3. Ser något som är väldigt intressant

Fast jag tycker ju fortfarande att det är gulligt, i någon form av föräldrastolthetsdimma. Tills jag inser att MMMMMMMmmmmmmmmmmaaaaaammmmaaaaa!!! inte bara är jag (the actual mamma liksom) utan alla av kvinnligt kön. Jaja =)

Fast hon säger i och för sig hoohooooo (som en uggla). Det började med att jag sa hoohooo om ugglan hon har vid sitt skötbord. Men nu är det tydligen det universella lätet för alla djur. I vilket fall är hon helt bedårande när hon säger det. 

Jobbsökandet går uselt och avhandlingsskrivandet i (fullständigt frustrerande) snigelfart.

Man kan ju blogga istället för att skriva. Eller sortera strumporna efter färg (har förvisso bara svarta, extremt tunnslitna strumpor. Måste komma ihåg att köpa nya strumpor imorgon...). 

Tar en kortare bloggpaus

Ja, jag tar en bloggpaus. Förhoppningsvis inte så lång.

Det finns ingen inspiration.

Men jag återkommer när den kommit åter.

Stå och (inte) sova

Nu har jag så läst runt på det finfina internäätet och fått reda på att när barn börjar gå eller liknande så kan de börja sova dåligt.

Kan nog stämma, jag har ju inte tidigare haft problem med att MT ställer sig i sängen, eller sätter sig för all del. För hon har ju liksom inte kunnat. Har hört de andra mammorna prata om det (för sisådär en 5-6 månader sedan =)) att barnen ställde sig på alla fyra eller satte sig på natten och sedan inte ville lägga sig igen. Eftersom MT inte kunnat sätta sig själv fören nu, och därmed heller inte kunnat ställa sig (eftersom hon inte kunde sätta sig... Logiskt) så har jag varit helt förskonad från den här typen av nattliga aktiviteter.

Nåja. Inte längre. Hon sätter sig, eller ställer sig och försöker jag lägga henne blir det skrik-och-panik-VM. Hon står som en sprättbåge i sängen och vrååååååålar. Det funkar heller inte med ramsa för hon blir bara ledsnare och argare ju längre tiden går. Antagligen kommer hon inte riktigt på hur hon ska lägga sig ner igen. Ibland, om man är riktigt snabb, kan man "lura" henne. Har hon bara hunnit upp på alla fyra kan jag ibland få henne att somna om lite lätt genom att lägga snutten över axeln på henne. Då blir hon så myssugen att hon liksom lägger sig på mage igen. Men har hon hunnit upp i sittande eller stående får jag antingen lägga henne och buffa i rumpan tills hon coolat ner sig tillräckligt för att somna, eller så måste jag ta in henne till min säng. Hon som aldrig sovit hos mig. Jag hoppas det går över, för hur mysigt jag än kan tycka att det är att ligga och snusa på henne så sover jag skitdåligt med henne i sängen.

Jaja, det boorde går över. Som allt annat.

Lite sparsamt med inlägg

Ja, det är lite sparsamt med inlägg nu.

Jag tänker nog inte sluta men just nu är bloggen inte högprioriterad.

Jag ät trött, trött, trött. Inne på fjärde veckan med en MT som sover sådär. Som dessutom är snorig och har blivit risig i magen. Vill inte äta speciellt mycket, nära till gnäll och gråt. Inte mycket som är bra i MTs värld just nu.

I mammans värld ska en avhandling skrivas klart och jobb sökas (fick inte jobbet jag hoppats och nästan räknat med).

Jag gnäller, jag vet.

Men det blir lätt så när man är så förbenat trött.

Skiitkallt och en modigare tös

Jag längtar tillbaaaaaaaaka till soooooolen! Jag vill inte haaaa vinter meeeeer (alls?)!

Det var väl gnället för dagen.

Lillfis har blivit snorig och har inte varit på sitt mest strålande humör idag, men då har hon istället bestämt sig för att nu är det ok att gå själv. Hela dagen har hon knallat runt hemma och sett sjukt nöjd ut över sig själv. Eller, emellanåt går hon med gåvagnen också, men hon blir grymt arg så fort hon kör på något och inte kommer fram. Så då har hon löst det genom att börja backa med vagnen istället. Men att vrida på den funkar inte riktigt än. Kul att se henne gå, för man har ju vetat att hon kan i flera månader. Hon har ju inte vågat bara. Roligt att se henne inse hur bra hon faktiskt är. Nu ska hon bara lära sig resa sig direkt från golvet också. Än så länge krävs något att ta lite stöd emot. Sedan är hon nog nästan ikapp sina kompisar. Skönt för henne!

Inatt och igår natt sov hon bättre igen. Men hon vaknar fortfarande i tidigaste laget. 05.50 imorse. Kanske inte världens ände för många småbarnsföräldrar men hon behöver den där 12:e timmen för att orka vara lite mer på topp under dagen, det har jag nog märkt.

Nåja åt rätt håll iaf.

Skrikande del 2

Jag har ju skrivit ett inlägg tidigare om att MT skriker så HÖGT och ganska mycket.

Inte så mycket hemma längre, för här kan jag göra något åt det. Men nu skriker hon ganska mycket när vi är ute och rör oss. Jag tolkar det som att hon skriker när hon är uttråkad, frustrerad eller less. Mycket skrik i vagnen blir det. Och visst, hon slutar skrika om jag tar upp henne någon minut låter henne "gå" (jag måste hålla handen) några minuter, tar upp henne någon minut, låter henne "gå" osv. Men, ärligt talat, det går ju faktiskt inte så ofta. Det är inte så att jag är ute och fingår med vagnen liksom. Jag vet att hon inte är så förtjust i den. Går vi så är vi på väg någonstans. Och ibland har man all tid i världen, men ibland har man bara inte det.

Hon skriker så det, på riktigt, gör ont i mina öron. Hon väcker barn som sover. Hon får andra barn att börja gråta. Jag har vid ett flertal tillfällen hört folk kommentera det. Så hon skriker inte lite normalt sådär, utan vääldigt högt (både volym och frekvens).

Det börjar oftast med att jag säger "MT, sluta skrika, det gör ont i mammas öron" kanske 15 gånger. Men ibland när hon bara skriker sådär rakt ut så schhyyyar jag typ "Scchyschyschy" och sedan "sluta skrika, det gör ont... osv. Ibland har jag faktiskt varit tvungen att lägga handen över munnen på henne när det ligger barn och sover i vagnar nära eller vi är någonstans där det helt enkelt inte är ok att skrika sådär. Ibland börjar hon gråta då, både när jag säger till och när jag lagt handen över munnen på henne. Och det känns förstås inte bra.

Men vad gör jag? Gör jag fel? Jag kan ju inte sluta gå ut. Jag måste handla, göra ärenden, åka kollektivt osv...

Ni som lämnade tips förra gången, tack! Men finns det fler? Är hon för liten? Är det bara att vänta ut?

Faran med semester och att kaffe är en bra kompis.

Som ni säkert klurat ut så har jag kommit fram till att priset man får betala för en härlig semester är skitsömn i evighet. Min lilla MT som sov så bra! Jag blev bortskämd! Nu vaknar hon 2, 3 eller 4 gånger per natt en vanlig natt och kaffe är min nya (gamla)bästa kompis.

Konstiga drömmar och nattsömn

Inatt sov hon hela natten igen! Halleluja! Och då är man plötsligt sjukt trött hela dagen?! Varför är det så? Är det som med svält typ, att när kroppen väl får sova ut en natt då hajjar den liksom... "Hey! Sooova! Äntligen! Det är ju sjukt sköönt och jag laggar lite här nu, sooooova meeeeeer!"

Nåja.

De här nätterna när hon sovit dåligt (tre veckor nästan nurå) så kommer man inte riktigt ner i djupsömn vilket tydligen leder till att man börjar drömma så himla mycket, eller minns dom... Jag vet inte.

Nu vet jag att de flesta tycker att det är grymt tråkigt att höra om vad man drömt, but anyho'... Jag tycker själv jag nått nya höjder när det kommer till weird-nivå.

Härom natten drömde jag alltså att jag skulle iväg på nåt viktig, ingen aning vad, men det var viktigt att vara snygg. Så jag skulle raka benen. Och jag var så sjuuuukt hårig. Jag började med ena vaden/smalbenet och jag rakade, och rakade, och rakade, och rakade och det försvann aldrig! Det var huur mycket hår som helst. Jag blev liksom aldrig klar med den där förbenade vaden och tillslut började det svida (?!?) av att jag rakade så mycket...

Vi har haft kalas för alla ettåringar i min fantastiska mamma-grupp. Sex speedade ettåringar som röjer runt i ett litet vardagsrum. Roligt och väldigt högljutt. MT grät högt tillslut av ren överstimulering så då fick hon packas ner i vagnen och sova av sig.

Vi får väl se om hon sover lika lugnt inatt efter en sån dag.

Semestern!

Förutom en riktigt, riktigt dålig start på resan med en exorcistkräkande bebis med diarré på ett yttepyttelitet flygplan i sex timmar och läkarbesök för 700:- och en väldigt ledsen liten MT så har resan varit toppen! (Ok, inte gudabenådad nattsömn heller, men men, tur att mormor är väldans morgonpigg och kunde tänka sig att kliva upp 05.50 varje morgon så mamman fick sova).

Men jag orkar inte skriva när det kan sägas så mycket bättre i bilder!

På flygplatsen finns så himla mycket spännande att kolla på att man faktiskt inte kan bry sig om att man inte mår bra alls.

Promenad med favvo-mormor

Födelsedagsbarnet leker med bästa presenten, en egen TRAKTOR!

Surikater är faktiskt precis lika roliga i verkligheten som på film tyckte MT

Bada blev den nya favoritsysselsättningen, mamma och mormors ryggar var inte lika exalterade =)

Kort och gott, en väldigt trevlig semester!

Skriver imorgon

Japp, ger uppdatering på semestern imorgon.

Dagen har varit fylld av att ta hand om en väldigt trött MT, packa upp, städa, tvääääääääätta, handla massor med mat, laga mat, fixa alla bankärenden som inte fixats innan och nu måste jag jobba!

...

Sol och somn

Nu ar MT tillbaka pa banan, lite FAaaaAS-humorsvangningar men annars nojd och glad och diggar sol, katter, lasbilar, bussar och alla andra barn till tusen. Hon star vid altandorren varenda morgon och vill uuuuuuuut. 

Mindre bra funkar hennes somn. Jag som borjat bli bortskamd med att hon sover hela natter nastan hela tiden hemma. Inatt vaknade hon VARJE kvart fran klockan ett till klockan tre, sedan var det morgon klockan 06.00. Mamma ar lite sliten, tur att mormor kan ta med MT pa promenad emellanat sa man far ligga och njuta av en bok, lite lur och sol da och da. 

Annars ar det toppen, solen skiner, dagarna rusar forbi. Vi jobbar (bade jag och mormor har med massa arbete), solar, busar med MT och promererar. Jo, vi ATER massor ocksa! Jag passar pa eftersom jag ar lite dalig pa att ata tillrackligt hemma.

Sa, forutom natterna, sa har vi det bara bra!

Over and out

Hurra, hurra på din ettårsdag! (i efterskott)

Igår fyllde MT 1 år!! Hurra och grattis MT!

Hon firade genom att må lite bättre, om än inte bra. Hon fick en liten traktor som är mäkta populär.

Nätuppkopplingen är megadålig så några bilder blir det inte, kanske när vi kommer hem!

Skriver i alla fall!

Ja, dom har ju sana internetdatorer i lobbyn pa hotellet sa jag tankte att jag kan rapportera om hur resan gatt hittills.

Skitdaligt!

Eller det har den val inte, men MT har inte haft det kul.

Det borjade med att hon kraktes TRE ganger i bilen pa vag till flygplatsen. Hon har typ krakts en gang tidigare i hela sitt liv. Sedan piggade hon pa sig medan vi vantade pa flyget for att aterigen bli dalig pa flyget. MEGA-kraktes pa hela mormor, stol, kudde, snutte och sig sjalv. Sedan fortsatte resten av resan med diarré efter diarré. Tre ombyten och sex blojor senare var vi antligen framme. MT hade mest gratit eller legat dackad hela resan. Stackars, stackars MT.

Sondagen fortsatte i lite samma anda, fast utan kraks. Mycket diarré, ont i magen och mycket sova. Nastan inget kiss alls. Idag tog vi oss till hotellets lakare for MT sov konstant, var vaken kanske tio minuter at gangen och sov sedan vidare. Tack och lov dricker hon bra och ater lite emellanat. Vi fick recept pa lite snall mag-medicin och ska tillbaka imorgon igen. Hon verkar anda piggat pa sig lite nu under kvallen.

Tur att vi ska vara borta tva veckor!

Skriver mer framover!

Packning

Ja, alltså hörrni. Det här med packning når helt nya nivåer när man ska resa med barn...

Jag hoppas MT får ha eget handbagage annars kommer det blir problem. Ny JÄTTEstor resväska inköpt och den har fyllts till bristningsgränsen. Packlistan är en mil lång, men nu tror jag alla kryss är kryssade och alla nässprayer, leksaker, böcker, matmutor, blöjor, ombyten, solskyddsfaktorer och de ungefär 100 miljarder andra sakerna är på plats och redo.

Jag är heeelt slut. Och MT har inte varit piggare hon. Feber hela dagen igår och hela dagen idag. Jag tror det är vaccinet för hon har inga andra symptom.

Begravning idag också. Min morfar. Vi stod inte varandra nära, men det är ändå jobbigt att se mamma och morfars fru vara så ledsna.

Så nu ska jag ta igen mig lite i soffan efter att ha inmundigat en väldigt festlig fredagsmiddag bestående av:

• Strimlad vitkål och gurka direkt ur burken framför tv:n
• Efter det en halv avocado (som låg i kylen) på stående fot vid diskbänken där jag inväntade...
• ...det två ägg som jag skopade i mig, återigen, framför tv:n.

Do I know how to partiiiii.

Men ska man tömma kylen så ska man. Nu har jag iaf godis och det är inte fel det. Kommer nog inte skriva något under vår fantastiska SOLresa. För vi har inget gratis intärnät. 

Hoppas ni får åtminstone hälften så bra två veckor som vi kommer ha!

60 000

Jag närmar mig 60 000 läsningar av min blogg. Kul! Det trodde jag nog inte när jag startade den för snart två år sedan. Ingen Gangnam-träff-rate kanske, men ändå.

Egentligen vill jag skriva ett inlägg om något som berört mig väldigt mycket och som diskuterats en del sista året. Men det går inte att skriva lösenprdsskyddade inlägg i Blogger va? Någon som vet? För det finns personer som läser bloggen som jag inte vill ska läsa just det här inlägget. Är det så att man måste föra över bloggen till en annan sajt för att göra det möjligt eller finns det smidigare lösningar? Tips?

Krampåer

Ettårskontroll

Idag har vi varit på ettårskontroll, min lill-fis är i vanlig ordning litenliten, men följer sin kurva alldeles perfekt!

Vikt: 8430 gram

Längd: 73 cm

Huvud: 44,2 cm

Hon fick en vaccinationsspruta i vardera lår, stackars MT... Men muta med banan, snutte och såpbubblor så gick det ändå ok. Men veckan har varit busy, busy och jag tror MT har börjat känna av det. Hon har varit ledsen hela dagen lång. Hon vaknade vid 05 och var JÄTTEledsen, lite klapp och ramsa så somnade hon om efter kanske 15 minuter, men sov bara till 06 då hon vaknade igen och den här gången funkade inga ramsor eller klappar, hon var ledsen. Så jag tog över henne till min säng. När jag plockade upp henne ur sängen så riktigt klängde hon fast vid mig och sedan somnade hon bums bredvid mig. Sedan sov hon till halv åtta! 

Under eftermiddagen vart det ledsnare och ledsnare så hon fick alvedon, mormor kom förbi (det gör hon alltid på tisdagar) och nu sover hon som en stock. Får se hur natten går.

Ska luncha med en kollega imorgon och sedan ut i förorten och hämta sandaler, badbyxor och bärsele som vi ska låna till semestern. Men resten av dagen spenderas nog bara hemma.

Jag måste börja packa...

Just det! Mamma tog ju Liv ikväll så jag kunde fixa lite i köket och här kommer så de utlovade bilderna!

Lägg märke till hur smutsiga tapeterna är, man ser alla ställen som lill-tanta som bodde innan mig har haft sina prydnadstallrikar, det var, lätt, 200 hål och 35 krokar (ingen matchade) och knoppar och handtag till skåpen var ett digert ihopplock av diverse porslins- och plastvarianter.

Så efter:

Avigsidan...

... Avigsidan av att få sina aktivitetsryck är förstås att man blir rätt slut av dem. Men idag har jag monterat fläkten nästan klart, listerna är på plats, småsaker som lampor är fixade och det börjar närma sig målsnöret för köksrenoveringen! Fönstren ska målas i sommar, lite fogar och måleri som ska ordnas, precis som i resten av läggan. Men det rycket gör jag när vi fixar MTs rum. Det blir sååå fint! Ska se om jag får upp lite foton i bloggen imorgon. Missen med tapeten och golvet (de ser lite "röriga" ut ihop) funkar mycket bättre med möbler och matta på plats. Så det ordnar sig. Det gör ju alltid det.

Nu håller jag på att baka bröd (för att spara lite pengar) och sedan ska det ätas varma, nybakade frallor. MMmmmm. Ett bra slut på en, ärligt talat, rätt stressig och jobbig dag. Både för mig och MT. Uselt humör (hos oss båda), alldeles för många ärenden att fixa och den här äckliga, vidriga snön!

Nedräkning till sooooooool!

Aktvitetsryck

Idag fick jag ett sånt riktigt aktivitetsryck som jag får med jämna mellanrum. Har ärligt talat inte haft så många sedan MT dök upp men idag tog jag igen det med råge!

Vi ska ju bygga MTs rum i vardagsrummet har jag tillslut kommit fram till. Så köket har renoverats i sakta mak sedan sommaren. Målat tak, väggar, alla skåp och luckor, bytt handtag, målat fogar och snickerier samt lagt golv. Golvet är ett svart-vit-rutigt som man lägger som klistermärken. Kan inte riktigt förklara det bättre. Det är 30*30 cm stora, svarta och vita, rutor av plast med klister på baksidan. Så man drar bort skyddspappret och klistrar (med yttersta noggrannhet) fast dem på det existerande (kräkfärgade) plastgolvet. Köket skulle egentligen behöva rivas ut, nytt trägolv läggas och ett helt nytt kök installeras. Det som finns är från 1987 då huset byggdes och är väldigt slitet. Men nöden är uppfinningarnas moder. Jag har inte råd att köpa ett nytt kök (skulle nog gå på 50-60 000 kronor minst). Då får man piffa det man har.

Nåja, golvet är inte riktigt klart för plattorna tog slut för två veckor sedan och jag har väntat på nya, men idag kom dom! Så idag har jag möblerat om vardagsrummet, burit in köksbord, stolar och matta till köket (de har stått i vardagsrummet tills nu), testat en ny soffplacering, flyttat en sekretär från sovrummet till vardagsrummet och ställt in fåtöljer från vardagsrummet till sovrummet. Jag har lagt lite mer golv och målat Billy-hyllan som inte var riktigt lika vitvit som mitt nymålade, numer extremt viiiitvita kök. Nu är jag heeelt slut!

Måste nog lägga mig snart...

Åååh, lääängtar

Ååååh, nu är det inte lång tid kvar innan jag, MT och mormor drar till varmare breddgrader i TVÅ veckor. Ska bli så ofattbart skönt! Jag längtar med varenda cell i hela min kropp. Värme (eller varmare iaf), INGEN snö, ingen is, inte tvåhundra påklädningsmoment innan man tar sig utanför dörren... Ingen åkpåse eller fårskinnfäll. Ingen förhatlig mössa eller jobbiga sockar. MT kan springa runt näck och mamman kan få en sovmorgon eller två.

Annars är det absolut och utan konkurens bästa i MTs liv just nu....

Lyftkranar.

Japp. Finns det en lyftkran i närheten så upphetsat-skriker MT tills kranen är ur sikte igen. Det låter ungefär så här:

MT: ÖööööaaaaAAAAhhh!!! (Pekar och studsar)
Mamma: Ja, titta! En lyyyftkraaaaaaaan!
(MT tittar spänt på lyftkranen, eventuellt ett getöga på mamma)

MT: ÖööööaaaaAAAAhhh!!! (Pekar och studsar)
Mamma: Ja, titta! En lyyyftkraaaaaaaan!
(MT tittar spänt på lyftkranen, eventuellt ett getöga på mamma)

MT: ÖööööaaaaAAAAhhh!!! (Pekar och studsar)............................................................

Upprepa fyrahundramiljoner gånger.

I smyg är ju maskiningenjörs-mamman väldigt stolt över sin (naturligtvis) framtida ingenjörsdotter =)

Blöjshow

Japp, idag har jag knallat omkring i en stor galleria med två (rena) blöjor i huvan på jackan.

Då kanske ni undrar, hur hamnade dom där? En väldigt relevant fråga. Det sker såsom så att man tar med barnvagn, barn, skötväska, de egna ytterkläderna och bebis ytterkläder in på en handikapptoalett, som naturligtvis inte har något skötbord. Man försöker få så lite av sakerna att nudda det antagligen sanitärt utmanade golvet, öppnar väskan med blöjor och parerar snabbt bebis kvicka fingrar från att riva ut våtservetter, blöjor, hundbajspåsrullen (som man använder till nämnda blöjor när de är något mindre rosendoftande än de är från början), extrakläder och handspritflaska. GENOM att lägga blöjorna i huvan på jackan som hänger på handtaget till barnvagnen.

Enkelt

Eeevighetsprojektet urban

Jo, jag har nu tagit tag i mitt detviintebehövergöraidagskjutervitillsimorgon-projekt.

Sorter alla digitala bilder jag har sedan 2004. Nio år, varav de första 3-4 var mina KTH-år. Dom var ganska händelsrika och därmed är det även taget sjuuuukt många bilder. Jag har nu sorterat in alla foton under årtal och jobbat mig igenom 2004, 2005 och 2006.

Meningen är även att jag ska hitta bilder till fotoramar att ha på mina, något kala, väggar samt ta fram de bilder jag vill ha till MTs "första-året"-böcker och så.

Urk...

Men det blir bra när det är klart.

Jag beräknar någon gång 2035. Det gör väl inget om MT får böckerna när hon är 23?

Min lilla grymma tjej!

Idag knallade hon omkring medans jag bara höll i huvan på tröjan, för att fånga när hon ramlade på näsan emellanåt. Men gick, det gjorde hon själv! Och hon till och med skrattade när hon ramlade för hon hade så himla roligt =)

Mamma hade också roligt kan jag meddela =)

VRÅÅÅL!

Jag har ett litet problem och tänkte att jag skulle fråga er kloka, erfarna mammor därute vad ni tror.

MT är en viljestark dam, dessutom är hon just nu en aning (underdrift) frustrerad över sin oförmåga att röra sig fritt. Fullt förståeligt eftersom de flesta av hennes jämnåriga kompisar har krupit i 4-6 månader redan. Hon har alltid skrikigt väldigt mycket. Naturligtvis mycket mer när hon var mindre än nu. Hon skriker dessutom VÄLDIGT högt. Att hon vrålar är nog en bättre beskrivning. Det gör ont i mina öron, ikväll hade jag hörselkåpor på i badrummet för att det skulle bli drägligt.

Numer skriker hon mest när hon är trött, hungrig eller uppenbart frustrerad eller uttråkad. Men hur ska jag tackla hennes skrik på bästa sätt?

Scenario (mycket vanligt, typ varje kväll): MT är trött och hungrig, dags för kvällsgröt. Hon har varit rätt tröttgnällig sista halvtimmen eller så. Tar upp henne på armen (om jag inte redan burit runt henne nämnda halvtimme) och går ut i köket och värmer hennes gröt. Någon gång nu börjar hon v.r.å.l.a. Jag kan schya, sjunga, säga till henne på skarpen eller bara fortsätta med det jag gör (fixa kvällsmat tex) men inget gör varken till eller från. Hon fortsätter tills jag helt enkelt skedar in första tuggan i munnen på henne. Sedan får jag fortsätta i snabb takt, för blir det minsta paus så upptas skrikandet igen. Det fortgår vanligtvis tills jag stoppar ner henne i badkaret där hon blir en liten solstråle för att sedan göra en lite kortare come back när hon ska upp ur badet igen.

Hon har även börjat skrika så här när vi är ute bland folk ibland och det är ju helt enkelt inte ok. Man kan alltså inte prata med varandra när hon skriker för man hör inte vad den andre säger.

Vad göra? Går det att göra nåt? Eller växer det bort? Hjälp...

Så himla-mega-trött

Ja, jag är helt slut. Speceillt i kroppen. Det känns som jag sprungit en mil igår fast jag inte tränat sedan i fredags. Inatt fick jag sova heeeela natten lång. Inte ett pip från lillfröken fören 06.55. Trots det, total utmattning.

Kanske håller på att bli sjuk? Eller så kanske jag ska gå och ta nya sköldkörtelprover? Eller så är det bara den förbenade vintern som håller på att ta ut sin rätt. Jag läääääängtar så jag håller på att bli tokig efter min, MT och mormors semester! Soooool, värme (varmare iaf), ingen snö. Himmelriket!

 

lillfegisfisen

Min lilla tjej är en försiktig en. Det är vääldigt, väldigt skrämmande att testa gränserna för vad man klarar (utom att skrika förstås =)). Så även om hon verkar "kunna" gå så vill och vågar hon inte riktigt. Det går endast och enbart om man är två vuxna som hon kan gå emellan. Vi får öva när vi är på underbara-sol-semester om några veckor, mamsen och jag. Sedan går det ju fint om hon glömmer bort sig, typ blir superexalterar eller får syn på tv:n (hon är en riktig tv-junkie, precis som sin mor. Fast hon har en fäbless för reklam snarare än själva programmen) då kan hon stå hur länge som helst, eller kuta iväg flera steg. Tills hon kommer på sig själv och trillar på rumpan.

Rumptrillandet är även det väldigt farligt enligt MT. Hon blir jätterädd och börjar gråta varje gång. Eller så blir hon skitsur för att hon trillar och börjar gråta för det, men det är lite svårt att tolka.

Såg att 2012 års 100 vanligaste flicknamn nu är släppta (http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____347441.aspx)
MTs namn hamnade någonstans i mitten, vanligare än jag trodde faktiskt! Men förhoppningsvis blir det inte tre av henne i varje klass iaf =)

15 steg!

Idag gick hon 15 steg utan att hålla i nåt! Döttia tjejen!

Dagens insikter

Nummer ett: Jag har till fullo återfått min kropp efter förlossningen. Det vill säga, mina fina gravid/amnings-tuttar har återgått till myggbett igen. Detta upptäcktes, på det något förnerande sättet, genom att jag vid lunch upptäckte att jag satt på mig mitt linne med sån inbyggd topp bak-och-fram och det passade lika bra.

Nummer två: MT blir numer överlycklig varje gång jag går mot microvågsugnen, eftersom det i hennes värld betyder mat. Tragiskt.

Nummer tre: Två nätter med helt ok sömn och lika många dagar med glad istället för ur-irriterad bebis gör väldigt mycket för humöret!

Voj, voj...

Vad jag är dålig på att skriva igen. Jag förklarar det med att MT inte alls sovit som den prinsessa hon härmade två veckor över jul utan numer vaknar mellan tre och fem gånger per natt. Det kanske inte låter skitjobbigt, men sömnen blir så sönderhackad att man sakta men säkert blir lite schleten. Hon somnar oftast om så fort jag gett henne snutten och en ramsa, men upp ska man ju och vaknar gör man.

Jag börjar bli lite misstänksam att det är den förbenade mjölken ändå. några dagar/någon vecka efter att jag börjat ge henne lite igen så började hon sova sämre och vara myycket gnälligare dagtid. Eller så är det bara någon av de berömda faaaaaserna. Hon ska vara i slutet på en nu enligt min snajdiga app. Idag tänkte jag "nu eller aldrig" och så har hon fått ganska mycket mjölk (med hennes mått mätt alltså) och nu under eftermiddagen och kvällen har hon börjat störtgråta otröstligt flera gånger. Som att hon slagit sig ungefär fast inget har hänt. Så antingen är det magknip eller så håller hon på att bli sjuk eller nåt? Får se hur natten går.

Någon som hittat hit som har någon erfarenhet av sån här diffus mjölkallergi?

Just ja... Det där tillfälliga rumphasandet har upphört. Hon börjar bli så arg över att hon inte kan röra sig att jag nästan inte kan hänga med mina vanliga mammalediga polare och deras bebisar längre. För dom kan naturligtvis krypa allihopa (bebisarna alltså, sedan flera månader tillbaka. Mammorna kan ju också krypa fast vi börjar ju bli till åren komna så det är inte så bekvämt längre). MT blir helt galen när de (bebisarna) kryper runt henne (och över henne) så det blir bara skrik och panik... Trist, för mig och MT.

Barnet RÖR PÅ SIG!

Ä.n.t.l.i.g.e.n!!

Trodde ärligt talat vi skulle behöva ta den där tiden hos sjukgymnasten på BVC. Men idag har hon kommit på hur man tar sig framåt litegrand iaf. Hon kör någon form av has-teknik där hon från sittande liksom tippar framåt på händerna, så kryper hon med händerna och hasar efter med ena benet böjt under sig och andra hjälper till att "dra" genom att sätta i foten med knäet böjt framför sig.

Hon är ju grymt stadig att gå och springer om hon bara får hålla i mitt finger eller hand. Men hon vågar INTE släppa taget. Inte ens lite. Då sätter hon sig på rumpan direkt.

Nu ska hon bara komma på hur man sätter sig upp från liggande så är hon snart ikapp sina jämnåriga bebiskompisar.

Inget att rapportera

Har väl inget direkt att rapportera och därför är bloggen lite trist just nu.

MT kryper inte, går bara om man håller i henne. Sover lite sämre igen efter att ha sovit som en gudinna i två veckor. Jag testar mjölk fram och tillbaka. Hon äter bra, skrattar, gnäller, skriker, ler, klappar händerna och "snackar". Jag renoverar, jobbar, hänger med mammor och tar hand om MT.

Livet som vanligt.

2012 års BÄSTA kapitalmisstag!

Ja, alltså. Ibland lyckas man verkligen tänka HELT FEL. Det är inte jätteofta som det leder till glada överraskningar, men hoppande jesus om inte det här "misstaget" är ett av de bästa jag gjort.

Jag har pusslat och räknat och gjort excel-ark (jag är ett stort fan av Excel, kanske har nämnt det tidigare i bloggen) över mina föräldradagar och sedan juli så jobbar jag 25 % för att dryga ut dagarna. Enligt mina beräkningar skulle mina SGI-dagar räcka till mitten på Juni 2013 och sedan var tanken att mormor ska vara hemma med MT över sommaren så hon kan börja på dagis på hösten 2013. Jag har alltså sedan Juli "bara" tagit ut fyra föräldradagar per vecka.

Nåja, som nämnts i tidare inlägg så hade jag glömt att söka ny FP då jag bara hade ansökt till sista december. När jag är inne på försäkringskassans hemsida och har fyllt i för en ny period (fram till 31 mars) så står det att jag har 113 dagar kvar på SGI-nivå EFTER det.

Men...

Det kan ju inte stämma?

113 dagar är ju, typ 28 VECKOR till om tar ut fyra dagar i veckan... 16 veckor om jag skulle ta ut fullt.

Wow! Jag måste ha räknat fullständigt kapitalfel när jag satt där och räknade i Juni (utmattning? Amningshjärna?).

Vilken j....a, mega-underbar överraskning! Jag som trodde MT skulle behöva var jättemycket på dagis på somrarna och så. Men jag kommer att ha dagar KVAAAAAAR!!

Just det...

Sedan är det bra att ansöka om ny period föräldrapenning (helst en månad) INNAN  perioden för den gamla ansökan går ut. Man blir så förbenat fattig. Tur att den retroaktiva lönen dök upp! 6000:- extra efter skatt, KAtching!

Mat utan salt

Ja, alltså. Mat utan salt är ju inte så gott.

Nu när MT helst äter det jag äter så måste all mat lagas utan. Det är inte utan att jag längtar tills hon fyller ett och man kan börja salta maten liite iaf.