torsdag 30 augusti 2012

Vad är det med henne?

Någon som vet?

Det har verkligen blivit värsta kampen att söva henne i sängen! Känns som det blir värre för varje dag! Hon skriker, och skriker, och skriker. Så fort jag kommer in till henne eskalerar det och hon börjar gallskrika. Samma om jag tar upp henne eller tar på henne. Står jag utanför och pratar med henne så coolar hon oftast ner sig efter ett tag, men det känns så fel! Att stå utanför när ens unge ligger och skriker, jätteledsen, inne i sovrummet. Hon vaknar flera gånger efter att hon somnat tills hon somnar ordentligt (tar väl mellan 20 minuter och en timme)

Hon är snart 32 veckor... Fas?

Eller är det jag som gör något tokigt utan att veta om det som får henne att skrika så?

Ska väl för övrigt säga att när hon väl sover ordentligt så sover hon bra. Nattsovning just nu är från ca 19-07 med ett uppvak för mat vid 04. Hon vaknar ju fler gånger, det hör jag, men hon somnar oftast om själv och är för det mesta glad på morgonen.

Vad tusan är det??

4 kommentarer:

  1. Låter som ett "språng" i mina öron. Vi har haft flera perioder när vi helt enkelt fick strunta i att lägga vårt barn i säng ensam. Vi sov bredvid i vår säng alternativt på madrass på golvet eller kvällsvandring i vagn. Vi har valt att bemöta hennes önskan om förändring och låtit henne få det hon vill ha fast det säkert gjort att det här med egen säng fått ta lite längre tid. Vi fick ett nöjdare barn och då släppte vår oro å ångest MEN självklart måste alla känna efter själva vilken väg man vill gå och vart gränsen går för vad man själv står ut med. Hoppas verkligen du hittar en lösning som känns bra för dej och din lillskrutta!


    SvaraRadera
  2. men vänta hon börjar ju vara nära åtta månader nu va? den kan ju även klampa in lite tidigare. Det är en hemsk hemsk tid när man har känsliga barn, alltså barn med starka reaktioner som lätt får ångest och med stark vilja. Bara att genomlida och stå pall, vara konsekvent och visa på trygghet. Mamma fixar detta, mamma vet hur skeppet ska styras

    SvaraRadera
  3. Tack Erika, jag hoppas det.

    Nat: Nu jäklar har jag lånat böcker, bland annat SHN. Har ju barnaboken sedan tidigare men inte SHN. Så nu ska här läsas på =)Så får vi se vilken infallsvinkel jag tar.

    SvaraRadera
  4. Åh, lilla gumman. Och usch, vad jobbigt för dig :-( Förstår att det gör ont i hjärtat.
    Ang faser så har jag laddat ner appen "Wonderweeks". En kortversion av "Att växa och upptäcka världen". Där verkar det som om det är någon slags halvfas just vid den här tiden för de små.
    Kraaam!

    SvaraRadera