Satt och skrev världens längsta inlägg, så tryckte jag på något konstigt och så försvann allt! Poff! Sedan råkar jag i förvirringen stänga ner så jag kan inte ens gå tillbaka och ångra mig. Jag har en dålig-dator-dag (DDD). Jag har förvissor DDD väldigt ofta. Om man trodde på karma skulle jag säga att jag råkade(?) sparka skiten ur något elektriskt i mitt förra liv.
DDD, skulle vara en rätt kul diagnos att lägga till de miljoner bokstavsdiagnoser som finns redan! Lite som en blandning av elallergi och DAMP kanske? Vad är det för skillnad på DAMP och ADHD? eller ADD förresten? Måste nog kolla det...
Var på en föreläsning igår (konferens) som hölls av en kille som har tourettes och ADHD. Det var rätt intressant. Speciellt när han började beskriva hur han hade varit som barn. Inte för att jag tror att jag har tourettes eller ADHD, kanske en liten släng ADHD(? =)), men det var ruskigt likt mig.
- pratade mycket och FORT (eeh, gäller i presens för mig också)
- olycksbenägen (japp, typ klippkort på barnakuten)
- svårt att hålla tankarna på ett spår, de liksom flyter iväg hela tiden (yä... sådan är jag fortfarande)
- svårt att vara stilla, i rörelse heela tiden (ja, tom när jag ska sova ligger jag och rör på något, typ foten)
- gör lite ogenomtänkta grejer (njae, alltså det gjorde jag ju, men mestadels skyller jag på min polare Johan som faktiskt kom på de flesta)
Å andra sidan är det ju massor med saker som jag inte har, typ tics. Jag har det heller inte svårt socialt och har alltid haft mycket kompisar. Så jag har ju inte någon diagnos direkt, men det är kul att jämföra.
Jag är ett stort fan av Gilmore Girls (gammal tv-serie om en mamma och dotter som typ... pratar, hela tiden), kan vara igenkänningskomik eller nåt. Mamman i serien tänker typ som jag. Något i stil med...
"gud, jag tänker för mycket... Jag drömmer mycket också. Den där drömmen jag hade inatt var ganska sjuk. Varför drömmer jag alltid att jag blir jagad av galningar/aliens/zombies/mördare? Just det ja, det var på en båt inatt också. Det var iof fint väder på båten... Fint väder, Göteborg... Ska ju till Göteborg imorgon, måste packa. Men det är klättring ikväll. Nä just det ja... Hittade inte klättergrejerna, måste maila alla och säga att jag inte kommer. Måste maila han snubben på byggbolaget också om den där jobbgrejen också (mailar, tittar på bloggar, tittar på aftonbladet). Men!!! Jag måste plugga, det är sååå trist att plugga..."
osv osv... den här tankekedjan går väl på ca tio sekunder. Stackars min hjärna.
Jag är rätt effektiv av mig och får en hel del gjort på jobbet. Tänk om jag kunde koncentrera mig på en sak längre än tio minuter åt gången. Jag skulle typ vara effektivast i världen. Lätt...
Vad ville jag med det här inlägget? Vem vet?
DDD, skulle vara en rätt kul diagnos att lägga till de miljoner bokstavsdiagnoser som finns redan! Lite som en blandning av elallergi och DAMP kanske? Vad är det för skillnad på DAMP och ADHD? eller ADD förresten? Måste nog kolla det...
Var på en föreläsning igår (konferens) som hölls av en kille som har tourettes och ADHD. Det var rätt intressant. Speciellt när han började beskriva hur han hade varit som barn. Inte för att jag tror att jag har tourettes eller ADHD, kanske en liten släng ADHD(? =)), men det var ruskigt likt mig.
- pratade mycket och FORT (eeh, gäller i presens för mig också)
- olycksbenägen (japp, typ klippkort på barnakuten)
- svårt att hålla tankarna på ett spår, de liksom flyter iväg hela tiden (yä... sådan är jag fortfarande)
- svårt att vara stilla, i rörelse heela tiden (ja, tom när jag ska sova ligger jag och rör på något, typ foten)
- gör lite ogenomtänkta grejer (njae, alltså det gjorde jag ju, men mestadels skyller jag på min polare Johan som faktiskt kom på de flesta)
Å andra sidan är det ju massor med saker som jag inte har, typ tics. Jag har det heller inte svårt socialt och har alltid haft mycket kompisar. Så jag har ju inte någon diagnos direkt, men det är kul att jämföra.
Jag är ett stort fan av Gilmore Girls (gammal tv-serie om en mamma och dotter som typ... pratar, hela tiden), kan vara igenkänningskomik eller nåt. Mamman i serien tänker typ som jag. Något i stil med...
"gud, jag tänker för mycket... Jag drömmer mycket också. Den där drömmen jag hade inatt var ganska sjuk. Varför drömmer jag alltid att jag blir jagad av galningar/aliens/zombies/mördare? Just det ja, det var på en båt inatt också. Det var iof fint väder på båten... Fint väder, Göteborg... Ska ju till Göteborg imorgon, måste packa. Men det är klättring ikväll. Nä just det ja... Hittade inte klättergrejerna, måste maila alla och säga att jag inte kommer. Måste maila han snubben på byggbolaget också om den där jobbgrejen också (mailar, tittar på bloggar, tittar på aftonbladet). Men!!! Jag måste plugga, det är sååå trist att plugga..."
osv osv... den här tankekedjan går väl på ca tio sekunder. Stackars min hjärna.
Jag är rätt effektiv av mig och får en hel del gjort på jobbet. Tänk om jag kunde koncentrera mig på en sak längre än tio minuter åt gången. Jag skulle typ vara effektivast i världen. Lätt...
Vad ville jag med det här inlägget? Vem vet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar