Japp, idag känner jag mig ungefär som den sämsta mamman någonsin. Jag kan inte ens få min bebis att somna glad och trygg utan gör så hon skriker av utmattning och frustration i minst 45 minuter varje kväll tills hon somnar av utmattning. Jomenvisst, det känns ju som ett toppensätt att somna.
Precis så jag själv skulle vilja somna varje kväll.
Jag är sämst.
Och ju mer jag läser Barnaboken, Sova hela natten och contented baby. Dessto sämre känner jag mig. För uppenbarligen ska det ju vara så lätt. Och bebisen ska vara så nöjd.
Och jag är värsta hoppjerkan (ord från sent 1800-tal ungefär) på kvällarna. Bara för att jag blir så desperat. Jag buffar, gungar, sitter, ställer mig, stoppar in nappen, går ut i vardagsrummet... Jag skulle inte heller kunna sova om jag utsattes för det.
Men ändå så blir det så varenda kväll.
Jag.
Är.
Sämst.
Precis så jag själv skulle vilja somna varje kväll.
Jag är sämst.
Och ju mer jag läser Barnaboken, Sova hela natten och contented baby. Dessto sämre känner jag mig. För uppenbarligen ska det ju vara så lätt. Och bebisen ska vara så nöjd.
Och jag är värsta hoppjerkan (ord från sent 1800-tal ungefär) på kvällarna. Bara för att jag blir så desperat. Jag buffar, gungar, sitter, ställer mig, stoppar in nappen, går ut i vardagsrummet... Jag skulle inte heller kunna sova om jag utsattes för det.
Men ändå så blir det så varenda kväll.
Jag.
Är.
Sämst.
Du är inte sämst. MT är så bara. Hon bara är så. Läs 100000000 böcker och hata dig själv ännu mer och känn dig ännu mer misslyckad, men hon bara är så. Det är orättvist att hon är så eftersom du är själv, men det förändrar inte att hon bara är så. Ju mer du läser om andra perfekta människor desto elakare är du mot dig själv. Jag säger bara: Gör som MT vill ha det. Vill hon vara vaken till 3 så är det så, hon är ju jätteliten och kommer inte på nåt sätt ta skada. Jag blir helt mörkrädd på alla krav. På alla präktiga föräldrar som har barn som sover 19-07 hela nätter varje natt. Det är inte så det ser ut i verkligheten! Sov när det passar, för vet du, du är hemma och är mammaledig av en anledningen, livet fungerar inte på schema med små barn. Det bara är så. Lycka till :)
SvaraRaderaSlå inte på dig själv. Skit i böckerna, FamiljeLiv, andras bloggar, goda råd (inkl mina ) Lyssna in MT´s signaler och låt allt få ha sin tid.
SvaraRaderaMinns min egen panik över att aldrig få till fungerande rutiner. Å hur andras helnattssovande underverk fick mig att känna mig usel och misslyckad. Nu 1 1/2 år senare fattar jag på ett annat sätt att alla bebisar är unika individer med unika behov. Alla följer inte en mall SÅ
Var snäll mot dig själv och lita på att du vet å känner vad din lilla skatt mår bäst av. Hoppas du hittar en väg ut ur frustrationen och ledsamheten.
KRAM!!!!
Stopp där du! Du är MT's mamma, dvs alldeles rätt och perfekt för henne. Sen tycker jag som de ovan att de där böckerna och råden bara verkar ställa till det. Släng ut dom och lyssna på er. Alla barn är olika och behöver olika saker. Ni lär er, tillsammans.
SvaraRaderaTa hand om dig och sluta lyssna på en massa råd och tips!
Kram
Tack för era kloka och fina kommentarer. Jag ska ta några djupa andetag och försöka lugna ned mig.
SvaraRaderaDet blir bättre. Hon ÄR liten fortfarande.
Kram på er
jeg har lest det du skrev tre ganger, og kjenner meg igjen. og blir ledsen fordi du og jeg kjenner så. min lille gutt vil spise altfor ofte og mye, og sove altfor lite. "alle" andre har babyer som sover og spiser og gråter "normalt". du er tøff og flink mamma, tenk hvilket superteam du og MT er og blir! jeg har ihvertfall stellans andre mamma og dele frustrasjonene med! stå på! jeg heier på dere:)
SvaraRaderaklem fra ingvild i oslo
Tack Ingvild. Även om jag inte önskar er samma problem är det skönt att veta att fler kämpar!
RaderaKram
Men söta!!! Så ledsen jag blir att läsa inlägget! :( Du är inte alls sämst!! Du är världens bästa mamma till en härlig liten tjej som har en egen vilja!! Skit i böckerna - hon är ju inte så gammal än, det kommer!! Du kan sätta in rutinerna senare, ni har tiden för er!!
SvaraRaderaSjälv har jag ångest över att jag ikväll ska låta Klara sova i sin egen säng och inte tätt, tätt intill mig...:S Hon har bara funnits i lite mer än 2 v men sen hon kom så har hon sovit i min säng...men det känns som om hon aaaaalltid har legat bredvid mig - i hela mitt liv! ;)
Lycka till och styrkekraaaaaaaaaaaaaam till dig!
Men gumman, du är en jätte bra mamma, det har jag själv sett, jag har ju faktiskt bott hos dig så jag kan uttala mig :)
SvaraRaderaDu gör allt för ditt barn och visst man kan bli stressad då, det är helt normalt. Du är trött och utarbetad och ensam om det hela. Klart det är skit jobbigt och helt otroligt stressande när den lilla ändå inte blir lugn, trots alla dina försök.
Du har köpt bra böcker men kanske de inte passar just nu? du kanske behöver ta det lite lugnt och bara vara med i nuet?!? Sen när allt lugnat ner sig kanske du vill plocka fram böckerna igen och läsa om dom. Mycket kan då falla på plats.
Information är jätte bra, böcker om uppfostran, barnaskötsel, sömn och liknande är strålande. Men man behöver inte välja allt, man kan välja de delar som passar än själv och passar just vid det valda tillfället. Liv är så liten ännu, kanske det helt enkelt är lite tidigt att börja med allt detta? När hon är lite äldre och börjat med gröt och riktiga smakportioner är det mycket lättare att samtidigt införa rutiner i vardagen.
Låt allt sjunka in, ge dig själv en kväll själv. Kanske mamma kan hoppa in och passa och du kan slappa för dig själv med dina tankar på ett café eller ute på en långpromenad i lugn och ro.
Ta fram böckerna igen om det känns rätt lite senare och ta det då lugnt. Genomför inga förändringar förräns du är redo och ordentligt påläst. Och kom ihåg att det tar 1-2 veckor innan de positiva effekterna träder in efter att man genofört förändringar. De första dagarna brukar allt bli värre innan det slutligen kan bli bättre,.
Massor med kramar till dig kompis
Åh, jag har läst ditt inlägg men inte kunnat kommentera som jag vill eftersom jag har mobilen och då krånglar det alltid för mig...
SvaraRaderaMen jag vill bara säga att jag håller med alla ovanstående! Jag tycker att du verkar vara en FANTASTISK mamma! Du gör ju allt för att din lilla MT ska få ha det bra och få sova. Det är en fantastisk egenskap som inte går att få via böcker.
Jag är imponerad av dig! Du är en toppenmamma och att du törs skriva ett inlägg som det du skrivit är ett bevis på att du står för den du ä och hur du kännerr. En bättre mamma kan inte barn få! Jag lovar.
KRAM
Känn efter i hjärtat vad som är bäst för er... kanske det som står i böckerna inte funkar för alla ! ? Det är så många "måsten" nu förtiden om hur man ska göra med sina barn... när de ska sova och vart osv.... Du är mamman och den som känner ditt barn bäst... gör det som får dig att bli minst stressad... för barnet känner av din stress. Om du kan hitta ditt eget lugn så kommer din lilla tjej nog också att bli lugn.
SvaraRaderaKRAM