Dåså, då är det bara att vänta igen =)

Då har jag sovit ut ordentligt, skönt!

Igår var det ju dags för insemination igen och jag klev i vanlig ordning upp klockan 04.45. Eftersom man är ganska lik en unge dagen före julafton när man ska iväg så kunde jag förstås inte somna kvällen innan. Sista gången jag kollade på klockan var hon närmare ett på natten. Jag som vanligtvis inte fungerar om jag inte får minst sju timmars sömn (dessutom inget kaffe!!) vaknade av mig själv 04.40 och klev upp.

På väg till tåget kunde jag inte annat än imponeras över alla människor som faktiskt var vakna, såg hyfsat fräscha ut och som också åkte tub klockan 05.25 en lördagsmorgon. Vem hade anat?

06.06 gick tåget mot Köpenhamn, min lilla bön dagen innan verkar ha blivit hörd för allt flöt på bra och jag var framme lite FÖRE utsatt tid (en dag fylld av överraskningar).

Min bloggpolare (som jag uppenbarligen lyckats synka menscykel med över internet) sms:ade och berättade att hon stod och väntade på mig uppe i ankomsthallen med lila klänning och vita skor. Jag tänkte föreslå en röd nejlika i knapphålet, men det hade kanske varit lite over-kill...

Vi promenerade runt lite i ett soligt, smockfullt Köpenhamn, lunchade på en pizzeria och gick sedan till Stork. Anna hade tid klockan 12.45 och jag 14.00. Allt gick bra...

*Känsliga läsare varnas*

... förutom att hon som inseminerade mig nästan tappade ett av "verktygen" och skrattande säger; oops! Du har så mycket flytningar så det är halt!

Eeh, jaha... säger jag

Men det är bra! Säger hon sedan.

Jaha, det var ju...bra? Antar jag

*nu kan ni äckelmagade börja läsa igen*

Jag försökte ligga kvar lite längre den här gången och slappna av. Djupandas. Tänka positiva tankar.

Sedan gick jag och hämtade upp Anna som promenerat runt i parken medans hon väntat. Vi gick och tog (ungefär världens största) cola med iiiis efter att ha trängt oss igenom ett karnevalståg och 45 miljoner människor. Det var riktigt gott. Jag dricker cola så oerhört sällan. Sedan kom jag på att det kanske inte var så bra med cola... Som innehåller koffein.... och massa socker. Men skitsamma.

På tåget hem såg jag Simon och Tomas (ni vet inredningssnubbarna) utan hund(ar), på väg från resturangvagnen med en flaska vin och två glas. Såg två filmer, stirrade på en grym solnedgång och stupade sedan i säng klockan 23.00...

Så nu är det bara att börja vänta igen =)

PS: Tack Anna för oerhört trevligt sällskap och samtal. Det gjorde resan mycket roligare!