Långpromenad

Idag har vi varit på första långpromenaden med kompisen och hennes Charlie. Var ute nästan två timmar. Det var trevligt med lite långt. När vi skulle åka sista biten med bussen vaknar MT och är ARG! Hungrig, blöt blöja och i behov av famnen.

Shit, man känner sig verkligen som världen sämsta mamma när hon är så ledsen och det finns inget jag kan göra just då. Måste ju hem. Dessutom är det mitt fel eftersom jag planerat dåligt!

Haha, det berömda mamma-samvetet. Nu får man känna på det minsann.

Måndagssnack

Ja, hörrni, måndagsinläggen blir inte riktigt i samma anda som förut =)

Mammaledig.

Fortfarande helt surrealistiskt. Jag har en dotter. Haha =) Min lilla tjej!

Nåja, vi jobbar vidare för att hitta rutiner, eller ja, så mycket rutiner man kan få med en liten människa som bara är åtta dagar gammal. Mamma tar 22-02-passet, jag tar 02-06, sedan tar mamma över igen och jag får sova 1-1,5 timme till. Funkar bra. Vi får se hur det går när jag ska sköta allt själv. Den dagen den sorgen =)

Igår hade jag en riktig trött-dag, men idag verkar arta sig mycket bättre. Har inte märkt av någon värre baby-blues. Amningen funkar bra även om MT har en klar favvosida och det är lite av en kamp varje gång hon ska ta andra bröstet. Men hon måste ju, annars blir det alldeles stockat. Hon sover typ 22,5 timme per dygn, vilket man kan tro borde leda till att jag hade det hur glassigt som helst. Men eftersom hon inte vill ligga själv så blir man rätt bunden till soffan. Det funkar också bra nu när mamma är här. Vi kan turas om att laga mat, pyssla, städa osv.

För övrigt har kroppen repat sig så grymt över förväntan. Lite ont i underlivet förstås fortfarande och jag känner av fogarna lite. Men magen har dragit ihop sig jättefort, vikten är nere på 60 kilo, alltså drygt 1,5 kilo över ursprungsvitken och hälften av det måste vara mina nya boobs. Shit vad stora dom är!! Jag som inte har bröst alls i vanliga fall. Typ en A-. Nu har jag nog en stor C eller kanske till och med en D-kupa. Värsta Dolly i mina ögon =) Bara att njuta. Dom försvinner ju sen tyvärr =)

Lägger upp sista magbilden, tagen på BB, i eftermiddag samt en bild av magen idag Bara för att ni ska få se hur grymt snabbt det gått!

Hurra, hurra!

På MTs envecorsdag!

Skriver mer imorgon.

Första dagarna som mamma

Ojojoj... Det är så konstigt. Så mycket känslor, så mycket nytt och så... himla konstigt! Och fantastiskt!

Jag blev kvar på hotell-BB i två dagar efter förlossningen. Hotell-BB är en fab uppfinning som innebär att man bor "på hotell" fast med barnmorskor på plats dygnet runt om man behöver, skötbord på rummet och en lite yngre snittålder än vanligt. Mamma bodde med mig. Vilket var nästan helt nödvändigt. MT var extremt orolig de första två nätterna när magen skulle komma igång.

Det är så sjukt hur mycket den där lilla kroppen och hjärnan ska göra, lära sig, ställa om och anpassa sig. Ju mer man tänker på det ju sjukare är det. Blodcirkulationen ska "koppla om", lungorna ska tömmas på vatten och börja utvinna syre ur luften, magen och tarmen ska börja ta hand om den lilla, lilla mjölk man lyckas producera första dygnen. Hjärnan ska plötsligt ta in ljud, ljus, massor med intryck, känslor, förnimmelser och behagliga och obehagliga kroppssensationer... Ta av kläder är obekvämt och kallt, amma är mysigt, ont i magen är HEMSKT, ligga utan kroppskontakt otänkbart. Från värme, ständig kroppskontakt, en mörk, relativt tyst och konstant miljö till totalt kaos!

Lilla, lilla, fantastiska flicka vad du klarat av dessa första dygn.

Första dagarna och nätterna gick det inte att lägga ner henne alls. Då gallskrek hon! Hon är fortfarande inte råförtjust i att ligga själv, men vi övar. Första natten hemma från BB var kaos. Jag hade skickat hem mamma med motiveringen att det var bra om en av oss var utvilad i alla fall. Men eftersom jag inte kunde lägga ner henne, ens för en sekund gick det inte att vara. Inte sova, inte gå på toaletten, inte äta.

Måste säga att dygnen på BB och första natten hemma är som en bubbla.Inte speciellt glad, inte speciellt ledsen. Har aldrig någonsin levt så från sekund till sekund. Bara att försöka anpassa sig till det ofattbara. Ont, trött. Sover kanske 5 timmar effektivt (totalt) de första tre nätterna (och dagarna). Ägnar varje sekund att bara försöka förstå vad det lilla livet vill. Som jag inte känner men ska ta hand om och älska i resten av mitt liv.

Så fullständigt obegripligt, så slutgiltigt och oåterkalleligt självklart på samma gång.

Oro, ska man inte vara totalt lycklig och förälskad? Är det något fel på mig?

Nu när det gått fem dygn sedan du kom till världen, och till mig, har jag börjat en lång, lång landning i ett nytt liv. Och känslorna kommer, oroa er inte =)  Hon är så självklar! Så vacker! Så underbar när hon gör miner =) Med kärleken kommer oro, beskyddarinstinkter starkare än jag någonsin upplevt men för det mesta, allt på en gång.

Och ändå en vardag. Början på rutiner.

Tack och lov för mamma! Herregud, hur ska det gå när hon måste börja jobba igen?? Fast det går ju förstås =) Jag och MT fick kallelse till sjukhuset för obligatoriskt hörseltest. På kuvertet står Till familjen XXX.

Familjen? Så konstigt =) Jag och MT är en familj nu!

Fantastiskt mirakel =)

Här är hon, min alldeles egna nya familj:

Förlossningsberättelse

Totalbetyg, förlossningsupplevelse: 9/10

Tid från första värk till utkrystad bebis: 21 timmar

Tid från inskrivning på Förlossningen till bebis: Ganska exakt 10 timmar (minus 3 minuter)

Bäst: Bebis förstås, och epiduralbedövning (f.a.b.u.l.o.u.s)

Sämst/värst: Krystningen, lustgas

The Story

Vid 22-tiden på lördagskvällen började jag känna att sammandragningarna jag haft i flera dagar började kännas lite mer. Typ liite liiite ont kanske? Som mensvärk. Dessutom fick jag en ganska ordentlig blodblandad flytning.

Hmm... Kan det verkligen vara på G?

Laddar hem en värkmätar-app till telefonen och börjar klockan värkarna. Njae... Regelbundet var väl att ta i kanske. Det är 3 minuter, 5 minuter, 10 minuter 2,5 minut, 3 minuter osv... Vid ett-tiden på natten tar jag två alvedon och ställer mig i duschen. Sedan ligger jag i sängen och slumrar mellan värkarna(?). Vid sextiden på morgonen sms:ar jag mamma för att tala om att dagens städning är avblåst, för i vilket fall har jag inte sovit alls på hela natten och eventuellt blir det tur till BB... Mamma sover nog. Vid sju ringer jag, mamma tycker jag ska ringa förlossningen och packar ihop för att komma över.

Jag ringer förlossningen.

Barnmorskan tycker det låter som det kan vara något på G och ber mig ringa igen när det blir lite mer.

Ringer igen en timme senare. Frågar om jag får komma in för mamma är orolig att min förlossning ska gå lika fort som henne (typ fyra timmar). BM säger att det är fullt och ber mig hänga kvar, hon ska ringa ett av de andra sjukhusen och kolla om jag får komma dit. Hon återkommer och jag får komma in till ett annat sjukhus.

Jag och mamma åker, kör lite vilse men kommer så småningom fram. Vid det här laget är värkarna tillräckligt starka för att jag helst inte ska vilja prata när de kommer. Kommer en gullig sköterska och visar oss till ett rum. Jag skrivs in klockan 09.15. Vid 10.20 görs en undersökning och jag är öppen 5 cm. MT mår toppen. Skönt...

Jag testar lite akupunktur och varma handdukar samt min TENS. Funkar hyfsat bra. Går runt mycket i rummet så snart jag är frikopplad från CTG:n. Vid halvtolv-rycket vill jag ha epidural. BM förelslår lustgas. Jag är ganska trött vid det här laget eftersom jag inte sovit alls under natten. Ställer mig lite skeptisk till lustgas men går med på att testa.

Gillar INTE lustgas. Blir bara sluddrig, konstig och ännu tröttare. Dessutom hjälper den noll och ingenting mot det onda.

Får EDA klockan 12.37. Mår som en prinsessa! Blir mycket piggare, kan äta ordentligt, går runt och pratar med mamma. Värkarna känns men gör inte ont. Jag och mamma sitter och tittar på CTG-skärmen och låter lite som sportkommentatorer;

Mamma: Oj, såg du den värken var 127! (typ en skala där allt under 10 räknas som inte värk, när man kommer över 100 börjar det stå ett plus framför, vet inte varför)

Jag: Coolt. Den hade INTE varit skön utan EDA...

Öppen 10 cm

14.45 går vattnet under en undersökning. Hej vad mycket vatten det fanns! Varje värk efter rinner det ut mer i säkert 10-15 värkar. Får ha på mig den snygga rocken, nättrosorna och JÄTTEbindorna.

15.15 får jag påfyllnad på EDA:n. Den här gången tar den lite konstigt. Jättemycket på vänstersidan och väldigt lite på höger. Har svårt att röra vänster ben och får ordentligt ont i höger höft under varje värk. Men det är fortfarande helt ok.

18.00 får jag värkstimulerande dropp för att skynda på det hela lite.

18.10 Kräks

18.15 börjar jag så smått få krystvärkar, trycker på lite. Än så länge gör det inte så ont.

Efter det här har jag lite dålig tidsuppfattning, men jag skulle gissa att jag börjar krysta "ordentligt" vid 18.40 ungefär. Sitter liksom upp i sängen och tar tag i låren vid varje krystvärk. Det gör fan skitont! Trots epiduralen. Det är liksom som att man måste övervinna sitt eget psyke, för när man trycker på gör det så in i bängen ont, men man vet att man MÅSTE för att ungen ska komma ut. Har lite svårt att slappna av mellan värkarna. Det gör liksom ont hela tiden.

Men så hör jag att de börjar prata om att hon skurit (vilket betyder att huvudet står så att slidöppningen är runt huvudets bredaste del. Tror jag (?)). Sedan känner jag liksom ansiktets knöligheter passera och huvudet är ute. BM säger åt mig att ta i lite till och jag tar i för kung och fosterland och ut kommer hon!

Hon får ligga på mitt bröst medan det blir full aktivitet vid mina nedre regioner, jag får livmodersammandragande medel eftersom jag blöder en del, moderkakan föds fram utan någon större ansträngning, sedan får jag en spruta livmodersammandragande till eftersom jag fortsätter blöda. Det coolar ner sig lite och de inspekterar "skadorna". Ena, yttre, blygdläppen har gått i två delar, på tvärsen liksom, och på den andra finns en lite spricka. INGA andra skador alls!! Får tre stygn som inte känns efter en ordentlig dusch xylocain-spray. Perfekta MT har apgar 10-10-10.

Sedan får jag och mamma vara själva med Lilla Hon. Får äta de obligatoriska mackorna och saften och efter någon timme går jag och duschar och mamma (numer mormor) får väga och mäta. Efter ytterligare någon timme kommer en kille och hämtar mig och vi rullar upp till BB-hotellet.

Allt som allt en upplevelse långt över vad jag förväntade mig. Jag är positivt överraskad och glad att jag fick en så bra förlossning!

Fortsätter skriva imorgon om de senaste dagarna med prinsessan!

(På tal om prinsessor, GRATTIS Victoria och Daniel till er fantastiska lilla prinsessa!)

Förlåt, förlåt...

Ni får vänta lite till på en ordentlig uppdatering. Just nu är det pekfingervalsen som gäller. Lilla Hon vägrar lämna famnen.

Någonsin.

Då illskriker hon. Så nu är hon alldeles hes, lillsnuttan :( Jag har sovit, lite lätt, någon timme i stöten totalt kanske 10 timmar sedan i lördags... Så jag är helt utmattad.

Men...

Hon är det finaste någonsin! Amningen fungerar faktiskt bra än så länge och mamma flyttar in i eftermiddag så vi kan gå skift på natten. Förhoppningsvis känner sig lill-fian snart så trygg att hon kan tänka sig att sova i vagnen eller sängen och vardagen kan börja fungera. Så man kan börja njuta fullt ut av världens vackraste lilla mirakel.

TACK för alla gratulationer!!!!! De värmer :)

Looovar att skriva mer så snart mamma, a.k.a, räddaren i nöden dyker upp.

Kram på er!

Nu är hon här!

Nu är hon här min underbara lilla prinsessa!

Hon kom igår klockan 19.12, vägde 2930 gram och var 49,5 cm lång.

Bilder och förlossningsberättelse kommer så snart jag är hemma igen.

Tack för alla era lyckönskningar!

Dags?

Ja ni... Kan vara dags... För det jag väntat på i eeevighet. Eller så luras hon bara. Har man ju hört talas om =) Började få sammandragningar som kändes vid 22-tiden igår kväll. Vid 23 fick jag en rätt så blodblandad flytning och sedan dess har det molat på. Fast inget regelbundet direkt. Mellan värkarna är det 2 minuter, 5 minuter, 10 minuter, 3 minuter 6 minuter osv... Tog två alvedon och en dusch vid 01 och sedan kunde jag faktiskt ligga och slumra mellan värkarna först i soffan, sedan i sängen. Klev upp vid halv sju och kissade och då drog det igång lite mer.

Ringde förlossningen vid sju-tiden för att fråga om de trodde att det var övergående eller om jag skulle räkna med att inte komma till jobbet på måndag. Hon sa att hon trodde nog att det var på G, men man vet ju aldrig. Nu är iaf mamma på väg hit för säkerhets skull.

Får se vad som händer helt enkelt.

Renovering och förvärkar

Japp, idag har det renoverats lite till i vanlig ordning. Mycket småpyssel som lister, foder och uppsättning av diverse lampor och gardinstänger.

Har förvärkar som tusan, har haft det i några dar nu. Det är väl iof bra att livmodern tränar lite. Eller jag tror det är förvärkar. Det är lite samma som sammandragningar fast de får till följd att det känns som man har svag mensvärk i mage och rygg.

Ska sitta i soffan nu och vila bort dem.

Är lite trött och oinspirerad så det blir helt enkelt inte ett roligare inlägg än så här.

Tjohopp!

Uppdaterad gissningslista...

Nu har Anna gett sig in i matchen, med skottdagen! Hrm, stackars lilla MT om hon bara får fira var fjärde födelsedag ordentligt.

Ingen hittills som gissat att jag går över tiden. Bara för det så går jag väl över två veckor minst =)

22 februari: Natalie, 48 cm och 3100 gram, snabb och lätt förlossning
25 februari: Jag själv, (mer önskan än vad jag verkligen tror =)), 51 cm och 3350 gram 

29 februari: Anna, (tänk att föda på skottdagen!!!), 51 cm och 3300 g.
1 mars: Dina, 53 cm och 3 600 gram

PS...

...jag fattar ju att det är mitt eget fel att jag är så trött.

Jag behöver inte jobba heltid fortfarande (men jag vill helst, både för att jag känner att jag inte riktigt hunnit klart och för att jag gärna vill ha lön så länge som möjligt)

Jag behöver inte renovera som en gnu (men jag vill ju att det ska vara någotsånär fint när MT dyker upp)

Jag behöver inte fortsätta träna två-tre gånger i veckan (men min rygg mår bra av det och jag HAR dragit ner tempot drastiskt sista veckorna, till gym och rotex-maskin i totalt max 30-40 minuter per gång)

Jag behöver inte boka upp mina vardagskvällar med en miljooon saker (nej... det behöver jag faktiskt inte)

Så det är egentligen inte motiverat att gnälla. Fast jag kan ju, för det är min blogg =)

Humöret asså...

Ja, det är inte skitdåligt, men jag märker att jag är trött. Inte för att jag vill sova eller så, men för att jag har svårt att hantera kritik på ett vettigt sätt (har jag oftast inga problem med alls, tycker snarare att det är givande). Jag tänker elaka tankar om folk, typ:

 - Men gå inte rakt mot mig då! Jag tänker inte vejja, SER du inte att jag är tokgravid och har skitont! (Det gör man alltså inte, har jag vinterjackan knäppt syns det inte)
 - Jaha, och varför i helvete åker du hiss TVÅ våningar!? GÅ för i h....e din lata jävel! Har du ont någonstans
eller??? (Kan dom ju ha? Vad vet jag om det?)

dessutom har jag våta dagdrömmer efter antingen:
 - solsemester, eller...
 - sitta en lördag och fika med en kompis på café (alltså INTE renovera)

Min stubin är kortkort... Tur att jag inte har någon sambo, för han hade nog börjar råka illa ut vid det här laget.

Men jag lägger band på mig och tänker att det inte är långt kvar...

Dessutom är det fredag imorgon och jag har ledigt halva dagen.

Ska bli skönt som f.n
 

Korvfötter, BM-besök och ultraljud

Min fot har varit såå svullen idag igen. Ok... Båda fötterna är svullna, men den ena är riktigt, groteskt tjock. Det tar liksom emot lite när jag vinklar upp tårna.

Spana in korven:

Och då har jag gått med stödstrumpor hela dagen och druckit vatten som en galning.

BM-besöket gick hyfsat. Sf-måttet går fortfarande uppåt (33 cm idag) trots att hon nu ligger så långt ner i bäckenet att min BM hade svårt att känna huvudet på henne. Jag fick alltså inget utlåtande på om hon fixerat sig eller inte, men det spelar inte så stor roll. Blodtrycket var lite högre än mitt normala, typ 130/80 eller nåt sånt, men inget på proteinstickan. Jag hade bara tid en kvart idag så det vart inte så mycket mer än så. Efter det var det dags för mitt ultraljud. Sist kunde dom inte se något för att jag kissat innan undersökning. Idag hade jag bäljat kaffe och vatten och hade, enligt UL-BM, en vansinnigt fylld blåsa =) Så full att hon först kollade moderkakans läge och sedan skickade mig att kissa innan resten av undersökningen kunde ta vid.

Moderkakan ligger alltså i framvägg men inte i närheten av livmodermunnen. Den sträcker sig över hela framsidan på magen, sjukt stort ju! MT hade växt på sig lite och låg nu på -15,4% och väger ungefär 2650 gram. Så nu blir det inga fler koller innan förlossningen.

Ikväll har jag bara vilat. På väg hem från MVC gick jag in på en Myrorna och köpte fyra pocketböcker, bland annat Gudrun Abascals bok "Att föda". Så nu ligger jag i soffan och läser den. Har ätit middag och tagit en bit choklad och lite te. Skönt...

Toalettlagningssnubben var ju här också, vilken röra för en liiiten, liiten spricka i cisternen

 

Men nu är den lagad iaf!

Tack och lov för hemmajobb

Ja, idag var det skönt att kunna jobba hemifrån. Först var jag lite irriterad på det för anledningen är att det ska komma någon från Ifö och titta på min toalett som läcker lite runt vattenanslutningen. Som vanligt har de världens sämsta framförhållning och meddelade igår eftermiddag att de kommer idag mellan 9 och 11... Suck.

Men som sagt, det visade sig vara ganska bra. Igår kväll var jag på sopp-middag hos min faster som fyllt 70 år. Åt en fantastisk god trattkantarellsoppa med lite vitlökscréme. Men... den hade en relativt negativ inverkan på min magsyraproduktion. Slutade med att jag var tvungen att bädda in massor med kuddar i sängen och liksom sitt-sova för att jag skulle kunna sova utan att få kräks i halsen hela tiden. Har sovit så himla dåligt. Antingen har jag vaknat av halsbrännan eller för att jag måste vända mig i sängen (vilket numer gör skitont i bäckenet).

Från att ha haft en drömgraviditet måste jag säga att sista 1,5 veckan har det börjat blivit riktigt jobbigt. Jag har svårt att gå, både på grund av att foglossningarna blivit värre och för att hon trycker neråt så mycket nu att det ilar och gör ont att gå. Sedan har jag mensvärk och sammandragningar mest hela tiden. Fötterna är svullna konstant och jag har ont i ögonen och huvudet till och från. Allt det här är ju helt normalt och jag gissar att det är naturens sätt att motivera en lite inför förlossningen =) Men det är bara att bita ihop. Inte långt kvar nu.

På tal om det, här kommer så de första gissningarna på när MT tänkte komma:

22 februari: Natalie, 48 cm och 3100 gram, snabb och lätt förlossning
25 februari: Jag själv, (mer önskan än vad jag verkligen tror =)), 51 cm och 3350 gram 
1 mars: Dina, 53 cm och 3 600 gram

Inget mer rosa

*Äckelmagade läsare ombedes hoppa över nästa stycke*

Inget mer rosa i flytningarna idag. Dock ganska mycket, "slemmiga" flytningar. Så nog händer det saker, men troligen inte på några veckor än.

Ont har jag dock haft till och från idag. Mycket sammandragningar, molvärk i nedre delen av magen och ryggen och de där dova ilningarna som kommer när hon (gissar jag) trycker med skallen mot någon nerv i bäckenet. Men i övrigt har dagen varit produktiv. Jag har praktiskt taget städat klart kontoret, allt är sorterat och ordnat och på onsdag ska jag ha lite överlämning av mitt skit-projekt till en av de andra projektmedlemmarna. Vart kvar på jobbet till strax före halv sex.

Direkt därifrån styrde jag kosan till den andra träffen med några Familjelivsmammor jag hittat i en trevlig tråd. Var bra det med =) Satt och pratade skit i två timmar nästan. Gött att börja bygga ett nätverk med folk man kan hänga med under föräldraledigheten.

Alla påstår att min mage växt massor sista två veckorna. Ska bli intressant och se om MT också växtspurtat... Det visar sig på onsdag. Tycker trots allt den fortfarande är rätt hanterbar. Men två veckor till av samma växttakt och det kan bli lite besvärligt.

Funderar på om man ska starta en sån "gissningslista" för folk som läser bloggen. Alltså när MT kommer att behaga dyka upp. Jag vet inte hur många som läser den, men de som har lust kan ju skriva en kommentar med satsat datum =) Längd och vikt kan ju vara spännande också!

Hallen och slempropp?

Vi börjar väl med slemproppen (sjukt äckligt namn). Jag tror kanske inte att den "har gått", men däremot har jag idag haft liiiite, liiite rosa i flytningarna... Måste ju betyda att den är på väg att släppa lite? Eller så beror det bara på att jag jobbat som en tok i helgen. Har även börjar få lite urinvägsinfektionskänningar, inte mycket, men litegrand. Ska fråga BM på onsdag.

Över till lägenheten =) Nu jäklar händer det grejer! Inte så stor poäng att försöka förklara, ni får se bilder istället. Det är ju inte klart än, saknas lister och annat jox. Dessutom står det kakelpaket lite här och där för att "hålla fast" saker vi limmat. Men ni får en idé =) Varannan bild är för två veckor sedan, varannan från idag.

Vi har slitit som djur! Men vi hann! Jag trodde faktiskt inte det =)

Nu är det horisontalläge i soffan som gäller.

De utlovade badrumsbilderna!

Här kommer så de utlovade badrumsbilderna!

För att ni verkligen ska greppa hur stor skillnaden är kommer såklart lite förebilder först...

Åssa efterbilderna förstås =)

Ny jobbhelg

Gårdagen blev mycket bättre även om jag inte lyckades hitta några testpersoner som jag verkligen hade önskat. Men jag fick bra kontakter och tror att jag kommer kunna boka in några besök nästa vecka genom dem, så det ordnar sig förhoppningsvis.

Kvällen spenderades med ett pass på gymmet, en (alkoholfri naturligtvis) öl med två gamla killkompisar jag inte sett på länge för att sedan avslutas med middag på en bra italienare tillsammans med kompisen som fyllde år för några veckor sedan. Allt som allt en väldigt trevligt fredag.

Nu måste jag borsta tänderna innan mamsen och moster dyker upp för att hjälpa till i läggan. Ska även hämta min tamburmajor och lampa som väntar på posten! Förhoppningsvis har jag nylagt golv i hallen innan helgen är slut!

En dag som inte går till historien...

... som en sån där fantastisk en.

Tågresan och allt sittande sista dagarna har gjort att mina fötter svullnat upp som tusan över anklarna. Inga fotknölar i sikte längre. Stödstrumpor funkar absolut ingenting. Dessutom hittade jag inte mina snörkängor i morse. Hur kan man tappa bort ett par skor hemma i lägenheten?? Måste leta ordentligt ikväll, för mina andra vinterskor går sannolikt inte på så bra längre.

Jag har spenderat 1,5 timme under förmiddagen med att försöka skriva ut ett dokument (i färg) som jag MÅSTE ha imorgon. Jag var inte långt ifrån att lägga mig platt på golvet och bara skrika till slut.

Resten av dagen har gått i någon form av trötthets/modstulenhetstecken... Vill inte lämna jobbet i det skick det är nu, men sannolikheten att jag ska hinna det som behövs innan MT dyker upp känns ganska liten. Inte roligt. Hade mycket hellre lämnat över under lugna, ordnade former och kunnat känna att jag kunde gå med gott samvete.

Allt tyder på att morgondagen har all potential att bli en mycket bättre dag.

Hemåt för sista gången...

Nu sitter jag på tåget hem, sista resan innan förlossningen. Skönt.

Hittills verkar SL, vädergudarna, självmordskandidaterna och älgarna sköta sitt och inte bråka med mitt tåg. Hoppas det fortsätter så.

Har varit riktigt, himla gristrött idag. Ska försöka kolla lite TV4play (halv åtta hos mig), skriva ett inlägg i bloggen och läsa ikapp andras sedan blir det nog nap-time för mig. Magen har känts stor och spänd idag, men det kan säkert ha att göra med min katastrofala diet sista två dagarna. Alldeles för mycket hamburgare, pizza, godis och fika. Men väl hemma igen blir det ordning och reda.

Satt och skrev ToDo-lista för helgen och blev lite deprimerad. Men jag får försöka tänka att det blir så himla fint när allt är klart! Att det är värt det här sjuka slitet, varenda helg. Stackars mamma också. Som sliter med mig.

MT trycker på neråt, lite värre för varje dag känns det som. Man vill liksom gå och knipa bäckenbotten mest hela tiden för att lätta på det. Att hosta och nysa börjar bli lite obehagligt på ett rätt obeskrivligt sätt. Det är inte så att det känns som hon ska "trilla ut" eller så. Som jag hört en del andra säga. Det är mer som att det är väldigt mycket tryck bara. Det ilar emellanåt, från ljumsken/insidan låret och neråt. Som en dov, lite läskig känsla. Jag gissar att hon klämmer skallen mot någon nerv eller två.

Lyckades avstyra middagen hos x-preggo-polaren och bjöd hem henne och Charlie till mig istället. Behöver få vara hemma en kväll i alla fall. Hon skulle se om lill-killen mådde bättre (har tydligen haft en del magknip, stackaren) och i så fall dyka upp. Jag lockade med fullt utrustat skötbord och gratis blöjor till Charlie och middag till henne =) Får väl se om det är tillräckligt.

Bra dag!

Jag kan meddela att tåget var precis i tid igår. Bådade ju gott.

Kursdagen var bra, lunchen var god. Jag har fått äta middag och snacka skit med Anna, vilket alltid är så stört trevligt. Så skönt att bara diskutera om allt som har med singelgraviditet att göra och med någon som är på nästan exakt samma våglängd. Thanks Anna!

Sedan blev det fika med lillebror, lika nice det.

Så allt som allt, en väldigt lyckad dag.

Tågande...

Sitter på tåget igen, på väg till Lund för fjärde kurstillfället.

Mamsen är inte överlycklig över att jag åker så långt bort så sent, hon har avtvingat mig löfte om att ringa o.m.e.d.e.l.b.a.r.t jag känner minsta antydan till värk. Jaja, MT ska inte komma de närmaste dagarna (veckorna) ändå. Det har jag bestämt. Så det är ingen fara.

På tal om det så är det sjuka 3,5 vecka kvar till BF... Börjar nästan hyperventilera när jag tänker på det.

Och inte på grund av normala skäl, som rädsla för smärta eller av spänning inför att bli förälder (det fattar jag iaf inte, fortfarande) utan för att jag inte hunnit lägga golv i hallen... Eller sätta fodret till vardagsrummet. Jag har inte bytt elkontakterna till lamporna, inte satt upp draperiet eller belysningen i sovrummet. Jag har inte monterat badrumslamporna eller målat klart dörrarna. Jag har inte satt upp hatthyllan eller krokarna eller köpt mattan som jag tänkte att barnvagnen ska kunna stå och torka upp på när jag varit på promenad med MT.

Jobbet... Suck... Där har jag faktiskt börjat coola ner mig lite. Men det är fortfarande mycket som jag vill hinna med.

Alltså, jag vet att jag får skylla mig själv och jag skriver inte allt det här för att få massa sympatier. Jag behöver bara skriva av mig. Det hjälper lite att sätta det på pränt.

Den här veckan ser ut som följande
Måndag: Jobb, sedan tåg till Lund. Framme 21.40 ungefär. Checka in på hotell, soova!
Tisdag: Upp, kolla så någon på kontoret skickat över presentationen jag ska hålla (som ligger på stickan jag glömde i datorn... Suck). Sedan kurs till halv fem. Sedan träffa fantastiska Anna! DET ska bli så himla roligt! (kursen är också rolig, faktiskt =))
Onsdag: Kurs, tåg hem vid halv sex. Hemma runt halv elva på kvällen
Torsdag: Till seniormässa för att ragga testpersoner till min studie, eftermiddag möte på jobbet. Kvällen spenderas hos ex-preggo-polaren och hennes Charlie.
Fredag: Seniormässan eller annat ställe för att ragga mer testpersoner. Träffa gamla polare för en "öl" sedan vidare för att bjuda annan kompis på födelsedagspresentsmiddagen på restaurang.
Lördag och söndag: Fixa så mycket som bara är möjligt i lägenheten av det jag beklagade mig om ovan.

Check... Det är inte långtråkigt att vara jag just nu.

Söndag, ljuva söndag...

Söndagen ägnades åt fortsatt tapetsering och målning av foder och dörrar.

Jag vet att jag sa att ni skulle få bilder på badrummet, men ni får tyvärr vänta till nästa helg. Orkade/hann inte montera belysningen och imorgon åker jag till Lund igen för kurs. Men nästa helg kan det tänkas bli bilder på hall med nylagt golv! Lääängtar!

Jag har dessutom hittat en tamburmajor och hallampa som kommer bli skitsnygga i min numera lite väl vita och sterila hall.

Dom kan ni få bilder på =)

Fiiiina =)

Nu måste jag packa...

Hallen vart i alla fall färdigtapetserad

Lördagsaktivitet

Ooont i fötterna. Det är så grymt skönt att slänga upp dem i soffan efter en sån här dag.

Den började väldigt lugnt, tog sovmorgon och sedan tittade en kompis förbi, åt frukost och uppdaterade mig lite om vad som händer i hennes liv. Och jag om mitt och MTs naturligtvis =) Vi har inte hunnit ses sedan jul så det var ju en del att diskutera. Jag tvättade två maskiner och sedan dök mamsen upp.

Den helg-obligatoriska Bauhaus-trippen gick snabbt och vi tittade in på en "ny" sportaffär som låg i samma byggnad, Decatlon eller nåt sånt. Har i typ ett halvår trott att det är en bilverkstad eller däckfirma, men det var ju lite fel. Det var faktiskt en skitbra affär! Där kommer jag nog handla en del.

Hemma igen monterade vi dörrarna på badrumsskåpen, målade alla foder och dörrar, mamsen målade badrumstaket och sedan satte vi igång med tapetsering av hallen. Det blev inte riktigt klart, vi hann inte. Det är sjukt mycket uttag, hörn, dörröppningar, elskåp och annat jox som gör det lite mer avancerat. Men större delen är färdigt och resten borde hinnas med imorgon.

Sedan var jag faktiskt tvungen att städa, det var sjukt grisigt och dammigt överallt.

Får se vad morgondagen bjuder på i renoveringsväg, men här bjuds i alla fall på lite nya magbilder.

Jag ser ut som jag ska spricka snart...

Inte så briljant

Nä, kan konstatera att det inte var en av mina bästa idéer att springa till bussen i morse. Fi f.n vad ont jag har i "framfogen" (symfysen) nu. Haltar runt som värsta krymplingen på kontoret.

Det snöar ute. Mycket... Blää...

På måndag ska jag på kurs till Lund. Jag ska åka tåg både dit och hem, i vanlig ordning. Det är inte helt utan att jag misstänker att rådande väderlek kommer se till att dessa resor bli både långa och sena. Får ladda ordentligt med matsäck, vatten och underhållning. Behöver jobba undan en del också så det ska nog gå bra. Skräcken är att tågen blir inställda och man får sitta och kajka på en buss i sådär 50 mil. Håller tummar och tår att så inte blir fallet.

BM skrev för övrigt ut min journal och tyckte jag skulle ha den med "om det händer något i Lund". Hmm, hoppas verkligen MT håller sig på plats. För jag orkar inte släpa med BB-väskan också =)

Budkillen igår föll i alla fall för mitt höggravida argument och var snäll och körde upp tvättmaskinen till lägenheten. Jag lyckades sedan baxa den in i badrummet. (mamma skulle mörda mig om hon visste det, jag får typ inte bära lister när vi är och handlar på Bauhaus, än mindre kånka 70-kilos tvättmaskiner över trösklar på 3 cm) Men idag kommer iaf hantverkaren och hans röris och fixar läckan på toaletten, installerar tvättmaskinen och fixar det sista smågrejset. Nice =)

I helgen monteras belysning och skåpdörrar, sedan är det bara att lassa in allt och förbereda skötplatsen! Mitt sista bebis-ToDo.

Well, tillbaka till PowerPoints underbara värld. Ikväll blir det 30.-minuters-spinning, styrketräning och middag med kompisar. Trevligt.

plopp sa naveln

Jepp, nu går den ut istället för in. Ni får bildbevis på lördag då det är dags för ny magbild. Men peppar, peppar, inga bristningar, ingen hormonrand och inga andra konstigheter. Skönt om den kan hålla sig fin. Det är ju meningen att jag ska fånga mig en karl så småningom =)

MT har gympapass i magen idag. Har knappt varit stilla en sekund sedan åtta-tiden i morse. Men hon är väldigt "snäll" och sparkar inte hårt. Mest en massa gnuggande och ålande. Ska se om jag kan fånga det på film någon kväll. Det är lite skoj att se hela magen åka fram och tillbaka när hon röjer.

Idag levereras tvättmaskinen! Jag hoppas budkillen är på bra humör och kan tänka sig att köra upp den till lägenheten... Om jag ser riktigt hjälplös och gravid ut kanske han har förbarmande. Annars har jag förstått det som att de levererar till porten, inte längre (då får man betala extra).

Kom igång igår kväll i alla fall. Lyckades faktiskt sy om ett (stort) lakan till två spjälssängslakan och två barnvagnslakan, ett påslakan till två (med en hel del tyg över till ett tredje). Nu är påslakanen inte i någon standardstorlek, men jag ska anstränga mig att göra resten så (IKEA-standard 125*110, Jysk-standard 130*115, så någonstans där i krokarna). Jag insåg även att ett kuddfodral i vuxenstorlek passade preeecis lagom till att göra två till IKEAs barnkuddar. Perfa. Så nu är spjälsängen bäddad, fast det finns inget täcke eller filt. Filtar ska sys, täckte inhandlas så småningom. Men det är inte kris, jag har ett lapptäcke och fleecefiltar som fungerar så länge.

Sedan har jag ju startat operation laga matlådor. Till efter förlossningen alltså. Var på ICA Maxi och handlade mat för typ 1000:- i tisdags och nu lagar jag ett storkok per dag. Hittills har det hamnat fyra matlådor kycklinggryta med getost och körsbärstomater, ca 14 kåldolmar med sås och 5 portioner kalops i frysen. Planerar även att göra kycklinglår med currysås, fiskgratäng, köttfärslimpa och gulasch närmaste dagarna. Sedan ska jag baka bröd också. Och kanske fikabröd? Eller så köper jag helt enkelt det. Har en stört stor frys så jag tror jag kan lagra nästan hur mycket mat som helst där =)

BB-väskan är under packning och allt utom Ipren inköpt på min lista.

Börjar känna mig hyfsat klar med bebis-förberedelserna. Skönt. Nu är det bara lägenheten och jobbet som ska bli mer under kontroll =)

Lilla mini-MT

Var på mitt ultraljud idag. Visar sig att när man ska kolla läget på moderkakan måste man vara super-duper-kissnödig... Det hade min BM glömt att tala om, så jag kissade strax innan eftersom det är så obehagligt när de trycker UL-proben mot magen när blåsan är lite fylld. Så det gick inte att titta. Har fått återbesökstid om två veckor istället.

Anledningen till att det är om två veckor är att MT visade sig vara en liten tjej. Jag bad UL-BM att kolla hur stor hon var när hon ändå kollade runt eftersom både mamma, moster och kusin har fått bebisar i femkilosklassen. Känns inte superlockande att klämma ut en så stor klump om jag kan välja (kejsarsnitt då alltså). Men det visar sig att MT är ganska lite. Närmare bestämt 17,4% under "normalkurvan", eller ca 2200 gram i vecka 35+4. Det räknas som inom normalspannet om man håller sig inom +-23% tror jag. Så hon är fortfarande inte onormal eller vad man ska säga. Men det skadar inte att kika igen tyckte BM, särskilt som mitt SF-mått "bara" gått upp 1 cm på två veckor. Troligen har det sin förklaring i att MT sjunkit ner ännu mer i bäckenet. Hon är knappt ruckbar nu, vilket känns super. Hon ligger nästan fixerad i rätt läge. Behöver alltså inte oroa mig för navelsträngsprolaps eller andra obehagligheter =) Hon är pigg och rör på sig så jag tror verkligen hon mår bra därinne.

Jag däremot har en fruktansvärd tröttdag... Egentligen hade jag som plan att sy alla sängkläder (till MT alltså) idag. Men vi får se. Ska vila lite och äta så kanske jag piggar på mig sen.