Trött, trött, trött

Idag orkar jag knappt hålla ögonen öppna, det är tydligen jobbigt att segla (/laga mat, jag fick hjälpa till att laga mat alltså, vilket var skoj. Dessutom gav tiden i köket att jag slapp kräft-looken som mina kollegor ståtade med idag =))

Dessutom testade jag då akupunktur idag för första gången. Tyvärr var väl hon som gav den inte toppen, verkade lite förvirrad och hade lite svårt att svara på frågor. Ska be att få killen dom hade där nästa gång. Kände inte så mycket men somnade heela tiden när jag låg där på britsen. Blir sängen tidigt ikväll.

Jag har fortfarnde ont till vänster men vet inte riktigt vad det beror på. Ska till gyn på onsdag nästa vecka, hon får kolla lite extra där så det inte är nåt. Annars är det väl bara en ovanligt irriterande sträckning.

Fick lite "kost-restriktioner" av dom på akupunkturstället. Det var ord och inga visor. INGET kaffe, inte juice, inte min aloe vera (för magen), så lite mjölkprodukter som möjligt, ingen vitlök, inget immunförsvarshöjande (typ proviva) och så vidare, och så vidare... Det är tusan trist att försöka bli gravid. Det är tur att det är värt det =)

Men så tänker jag på min polare, ni vet hon som ringde och berättade att hon är gravid fem minuter efter mitt negativa test, hon rökte (har slutat nu förstås), drack vin, drack MASSOR med kaffe och vart på smällen på tre röda ändå... I höstas när jag blev gravid var jag inte så restrektiv, drack två koppar kaffe om dan, tänkte inte överdrivet mycket på vad jag åt... Ska man verkligen tro på alla de där kostråden?

Är det bara jag som inte gillar att segla?

Imorgon ska vi ha "jobb-aktivitet", det är ju lite småskoj med trevliga jobbarkompisar. Men, vi ska segla... Det här har hänt mig förr. Varför ska man alltid segla? Jag gillar verkligen inte att segla. Det är kallt, blåsigt, trångt och när man gjort det i typ tio minuter är det rätt enformigt.

Jag har nämnt tidigare att jag inte gillar kyla va? Jag gillar inte när det blåser heller. Jag gillar i och för sig vatten. Men jag vill njuta av det i en vindstilla vik på en klippa och det ska vara typ 25 grader varmt. En lång sandstrand med vattenutsikt fungerar också. Jag kan till och med köpa en liten porlande bäck på en (solig, varm) skogspromenad.

Jag har i alla fall laddat nu med underställ, tjocktröjor, vantar, sockar och regnjacka. Det är tur att jag inte har anlag för sjösjuka =) Då hade det blivit misär på allvar.

Men sedan är det inte långt till långhelgen, niiice. Då blir det lägenhetsrenovering, lägga-shopping och landet. Ska bli skönt.

Alla sätt är bra utom dom dåliga...

Hehehe... Nu har jag bokat tid för akupunktur nästa vecka, förhoppningsvis hinner jag några gånger innan jag åker igen. Som titeln på inlägget antyder, alla sätt är bra utom dom dåliga...

Vem vet? Det kan ju inte skada. Lite dyrt är det ju, men inseminationerna är myyycket dyrare och tar det fortare så är det lätt värt det. Har aldrig testat akupunktur förut så det ska bli intressant.

Jag har som sagt en bra känsla inför nästa gång. Fungerar det inte kommer jag läsa de här inläggen och skratta åt mig själv, men det kan det vara värt.

Power till mitt positiva jag!

Den nya diagnosen, hypokondriker

Tempen sjunker (36,9 idag, ska ner till 36,6 ungefär då är det som vanligt mellan mens och ÄL), brösten ömmar mindre, magkatarren kan börja behandlas med Omeprazol igen, däremot kvarstår det onda i vänster sida som jag haft sedan före ägglossningen. Fortfarande mycket blod för att vara jag (vårstädningen fortgår)

Så igår kväll började jag klämma lite på det "onda" och hittar som en sena(?)/muskel(?)/ligament(?) (vad är det för skillnad på en sena och ett ligament?) som är asspänd! Som en jäkla fiolsträng är den. Den går typ mellan höftbenet och pubisbenet. Vad det beror på har jag ingen aning om, men det verkar alltså som paniken över ett nytt x som jag haft i typ två veckor beror på... En sträckning, eller överbelastning eller vad det nu kan vara =)

Hahaha!

Sicko-hypokondri-jag... Jag som aldrig varit hypokondriker tidigare. (Natalie, nu ger jag dig en match)

Har dessutom bokat tid hos min fin-gyn på CD 14 för att titta efter från vilken sida jag ägglossar från. Nu ska jag vara hård med mig själv, inte åka om det är från vänster. Ni kanske tycker det är självklart, men man vill ju bli gravid NU! Inte vänta. Men inga fler sådana här två veckor med ångesten liggandes i maggropen. Då får man vänta istället. Tåååååålamoooood! Det är min nya grej =)

Mensmensmens!

...Man kan ju tro att jag skulle tycka det var negativt att få mens, och på sätt och vis är det ju naturligtvis det. Men eftersom jag redan var säker på att det inte var någon graviditet denna gång så är det oerhört skönt att mensen kommit igång inatt så jag kan sluta oroa mig för ett utomkveds!

Dessutom kom den med bravur(?!), vi pratar meeensväääärk. Jag har vaknat flera gånger inatt av den och nu på morgonen fick jag ta en alvedon.

Nu kanske några riktiga mensvärksveteraner skrattar rått, EN alvedoon!!?? Men jag ska till mitt försvar säga att jag nästan aldrig har mensvärk. Speciellt inte sedan x:et. Jag har heller inte blött särskilt mycket alls efter det. Min gyn sa att min slemhinna nästan var lite tjock när jag var där för några månader sedan. Så nu hoppas jag att det rensar ut ordentligt därinne. Man kan se det lite som en storstädning inför när Skurt ska flytta in om några veckor. Eller hur? vem gillar inte en ordentlig flyttstädning?

Så, hörrni, idag är jag mycket gladare och lugnare och ser fram emot de kommande veckorna!

Löööve!

Kom igen mensen, kom igen!

Idag väntar jag på mens. Testade imorse igen för att vara säker, men det var som väntat ett fett minus. Däremot är mina ägglossningstest fortfarande halvstarka, brösten ömmar, jag hade ÄL-flytning igår(??!!), magen är i olag, jag är yr och det gör fortfarande ont till vänster.

Nu vill jag verkligen, verkligen, verkligen att mensen ska komma idag, då den ska komma, annars kommer jag börja oroa mig ordentligt för ett nytt x...

Sist jag hade x:et hade jag massa symptom men fick minus ÄL+11, ÄL+14 och ÄL+17 för att sedan plussa på ÄL+21... Då hade jag iof en kort "mens" från ÄL+18 - ÄL+19.

Har den inte dykt upp imorgon ska jag ringa min gyn och försöka få en akut-tid för att reda ut vad det är som pågår.

Wish me luck nu... Vill inte vänta sex månader till innan jag får försöka igen.

Det är bättre idag

Idag är det bättre. Hoppas verkligen mensen kommer som den ska imorgon, det har som sagt varit en väldigt konstig cykel detta. Om jag inte hade någon ägglossning så kan mensen bli försenad och det vill jag absolut inte. För jag vill hinna till Danmark igen innan midsommar! Har jag ritkig tur så kanske jag får plussa på min födelsedag. Det kallar jag en shysst födelsedagspresent.

Men mensvärken har startat sedan i söndags och brösten är ömma. PMS-humöret verkar börja ge med sig. Så jag tror starkt på en punktlig mensstart imorgon. Sedan är det nedräkning igen! Tur att jag köpte massa ägglossningsstickor från Testlagret för tre veckor sedan. Man kan ju inte hålla på och kissa bort flera hundra kronor på Clearblues digitala tester. CBs tester är för fintestning. När det verkligen gäller. Ungefär som att ta fram champagneflaskan för att fira.

Nästa sväng ska jag testa Annas taktik. Nu jäklar ska det fungera! Jag känner det redan nu =) Så blir det en liten marsbebis. Marsbebis blir bra... Då hinner man repa sig lite fysiskt och psykiskt innan sommaren kommer.

Gött. Då var det bestämt!

ÄL+12, skittestdag

...eller det är ju inte testdag idag egentligen, men på ÄL+12 bör man nog kunna ana ett streck iaf om allt står rätt till.

Men det gör man inte som ni säkert förstår. Inte ett spår.

Fem minuter efter jag ser det idiotiska tomma testet ringer en av mina kompisar i stan och berättar att... Tada! Hon är gravid! Jag skojar inte, fem minuter.

Superledsen... Förstås

Åker till mamma för att äta middag. När hon följer mig till tåget blir vi tokosamms för att jag är dum och säger att jag inte tycker hon tröstar så bra. Skitdumt, men hon är lite mer tips- och rådtypen, inte den som säger; men nästa gång fungerar det! Snart bli du mamma du med! Fast jag vet att det kanske inte är sant.

Just idag behövde jag liksom bara bli struken medhårs och få höra någon tala om att det ordnar sig, snart! Jag vet ju att hon säger det jag behöver höra och inte det jag vill höra. Men jag har liksom ingen annan jag kan prata med om det här. Men jag VAR dum och när jag skrev att jag var ledsen för att jag gjort henne arg så skrev hon "jag blev inte arg, jag blev ledsen. Jag hör av mig en annan dag". Så nu är jag ledsen för det också.

Jävla skitdag

ÄL+10 Den oänderliga konversationen...

Plats: Min hjärna

När: 24 timmar om dygnet, eller kanske 16,5 timme per dygn plus 7,5 timmes sömn

Medverkande: Det Sunda Förnuftet (DSF), Det Idiotiska Hoppet (DIH)

DIH: Men hörru, brösten är ju skitömma nu, om man trycker så här på sidan av dom så känns det precis som när vi var gravid sist!

DSF: Njae, alltså chilla lite nu va, om du kollar i kalendern så ser vi att vi alltid får ömma bröst innan mens. Till och med upp till en vecka före. Och det gör faktiskt inte ont när vi ligger på mage eller korsar armarna framför bröstet. Det gjorde det sist.

DIH: Fast alltså, det är ju mycket tidigare än sist ju...

DSF: Ja, fast då hade vi ett utomkveds så det räknas inte, då bli allt lite konstigt.

DIH: Men! Vi har varit alldeles yra i flera dagar och idag på träningen såg du stjärnor när du gjorde burpees! Ha!!

DSF: Fast det har faktiskt varit skitkonstigt väder de senaste dagarna, högtryck och lågtryck om vart annat, vi får alltid lite konstigt blodtryck då. Dessutom hade vi druckit för lite.

DIH: Men idag har mensvärken varit liiiite, liiiite starkare, eller hur! Och det är faktiskt 5 dagar tills vi ska testa!

DSF: Vi har för tajta jeans. Dessutom får vi mensvärk innan mens, kolla kalendern för bövelen! Sluta tjata!

DIH: MEN! Vi har haft typ halsbränna och känt det som vi har magkatarr igen, kanske liiite, liiiite illamående. Förklara det!!

DSF: Meeen åååååh, vi HAR ju magkatarr ju!

and on, and on, and on....

ÄL+9 Lite bättre idag

Och jag har dessutom fått min första officiella följare =) Välkommen R, jag vet ju att ni är många fler som läser bloggen och kommenterar (vilket jag är så himla glad för!) och jag har inte klurat ut vad Blogger menar med följare. Men den där fina gröna-gubbe-symbolen med "följare" skrivet efter har jag aldrig haft tidigare.

Idag är livet lättare. Jag vet inte varför, läget är ju precis detsamma. Men jag tittade iaf på mina excel-ark igår (jag ÄLSKAR excel, jag har nämnt min list-besatthet tidigare och excel är fantastiskt att göra listor och budgetar med...och symptom-diagram... Jag är en ärkenördsingenjör emellanåt). I vilket fall så har jag en budget över mina sparkonton och hur många försök jag har pengar till nu.

Jag har till tre försök till, lätt. Men sedan har jag ett "lägenhetskonto" också, som jag sparar för att ha om något händer med läggan som behöver fixas. På det kontot har jag närmare 50 000:- också. Så krisar det och jag behöver göra 6 försök till, eller kanske IVF så finns det sparpengar till det också. Så nu är jag lite lugnare. På nio försök borde det bli bebis... Kontrollfreaket i mig blir lugn av siffror...

Däremot ar jag senaste dagarna följt en helt fruktansvärd blogg, där paret efter hur många IVF-försök som helst blir gravida men på RUL upptäcks att barnet är svårt missbildat i hjärnan och de måste ta bort det i vecka 19... Helt fruktansvärt. Kommer man någonsin kunna slappna av?

Man får tvinga sig själv

ÄL+8 Deppdag...

Idag är inte en easy-peacy, knalla på rosa-moln-dag...

Det känns så sjukt hopplöst, jag vet ju att det inte är hopplöst på riktigt, någon gång kommer det en bebis som är min. Men idag är det deppigt värre.

On top of it all så tror jag att jag blivit pollenallergisk eller nåt, täppt i näsan och det slår lock för öronen hela tiden, röd i ögonen till och från och en envis, irriterande spänningshuvudvärk sedan fyra dagar som tack och lov håller på att släppa. Kan vara dom helt underbart doftande liljekonvaljerna jag har plockat in. Men är det dom så är det värt det, så det så!

Om jag ändå är igång och gnäller kan jag lika gärna fortsätta angående mina extremlånga cykler. Efter x:et har jag haft ägglossning på dag 20-23 alla gånger. Det är ju jääääättelääänge!

Det var det, imorgon blir det bättre

ÄL+7

Jahapp, runt den här tiden borde ägget fästa om det blivit något. Jag har läst allt mellan 3 och 10 dagar. Men tydligen är det vanligast att det händer mellan 5-10 dagar efter ägglossningen. Inga såna känningar hittills iaf.

Om man nu känner det? Men "folk" (läs; de på Familjeliv) brukar säga att det känns som ett hugg eller stick. Jag har bara den gamla hederliga molvärken som hängt i 1,5 vecka nu.

Ni vet den där reklamen som dom har på tv nu om sjukt bra upfinningar som inte är gjorda än, (men tills dess har företaget någon bra lösning på problemet, jag vet faktiskt inte ens vad det är för några...) bland annat är det en kille som råkar köra in i pappas garage och demolera allt. Men pappa har en "rewind"-dosa som fungerar så att man kan spola tillbaka händelsen till innan det hänt och stoppa den. En sån dosa vill jag ha nu, men en sån som spolar framåt. Idag är jag verkligen skitless på att vänta. Vänta på mens, vänta på undersökningar, vänta på att metotrexatet ska gå ur kroppen, på ägglossning, på plus...

Men, eftersom livet är livet och jag trots mitt effektiva sinnelag inte kan påverka tidens gång (tyvärr) så är det bara att räkna ner. Men snart är det helg (igen, som sagt bara 3,5 arbetsdag kvar)... Helgen går fort. Sedan är det nästan dags för test och sedan är det bara två-tre veckor kvar tills jag kan åka igen om det inte funkar...

Wee, eller nåt.

ÄL+6

Välkomna till mitt jobbeffektivare liv.

På senare tid har jag varit så grymt omotiverad på jobbet. Men från och med idag ska jag ändra på det! Jag ska med ren viljekraft tvinga mig själv att hitta motivationen igen. Första steget är att jag inte får använda internet till något annat än jobb på jobbtid (självklart kan tyckas, men med eget kontor blir det endel fusksurfande).

Nu tänker ni kanske, men hej pucko! Det ÄR ju jobbtid nu! Förvisso, men jag har lunch mellan 11.30 och 12.30, så då är det ok =)

Hittills har det faktiskt gått väldigt bra, fyra timmar klara, en oändlighet av timmar to go... Inga problem serru'

Jag har fortfarande ont i vänster äggstock. Annars inga speciella symptom. egentligen kanske man kan säga att det är testdag(TD)-9... Är jag på smällen borde symptomen börja visa sig kommande vecka. Men som sagt, till skillnad från min bloggkamrat Anna, så har jag inte så höga förhoppningar den här gången.

Har kommit på att man kan göra PDF:er av symptomdiagrammet, vi får se om det blir bättre kvalitet då? Ni får utvärdera nedan. Jag kommer dessutom bli briljant på Excel på kuppen.

ÄL+5

Jahapp, riktig segdag idag. Men jag har i alla fall bakat bröd, tvättat och gått en promenad. Nu ska jag slappa i soffan resten av kvällen. Värsta äggstocksvärken har gett med sig. Ilar lite emellanåt nu bara.

Orkar tyvärr inte uppdatera diagramet, det kommer imorgon.

Måste gå ut med återvinningen och slänga soporna. Jag lever ett rafflande liv...

Liiiten tupplur i soffan först bara. Skriver något vettigare imorgon...

ÄL(?) +4

...och Blogger verkar vara tillbaka på banan efter en MASSA strul under senare delen av veckan. Som flera av er säkert märker så försvann alla era kommentarer på mitt förra inlägg. Men jag har läst dem och uppskattar dem ändå!

Det här verkar ha varit en väldigt konstig ägglossning. På Stork tyckte de att allt såg fint och "ägglossningsaktigt" ut, men jag har haft väldigt ont, speciellt på vänster sida. Jag har nojjat som en galning att det är ett nytt x, men när jag faktiskt använder hjärnan så inser jag ju att det är lite väl tidigt för att känna det. I och för sig vet jag att jag kände av mitt förra bara 1,5 vecka efter inseminationen, även om jag inte visste det då.

Däremot undrar jag om jag hade någon ägglossning alls. Igår testade jag med ett ägglossningstest igen, bara för att jag fortfarande hade så himla mycket känningar och det var nästan lika starkt som i måndags... Mycket mysko... Så det kan nog vara så att det aldrig lossnade nåt och äggstockarna har försökt jobba på att "få iväg det", eller vad jag ska säga.

Så, summa kardemumma... Chanserna för en bebis denna månad är nog nära noll. Men jag har redan siktet inställt på juni!

Natalie ville ha en mer översiktlig bild av min symptomutveckling, så här kommer ett excel-ark =)

Pheeewww!!! Tillbaka!

Snacka om panik-hicka! När jag loggade in i morse var bloggen borta! Som att jag aldrig hade haft någon alls. När jag sökte på min egen blogg fick jag bara upp ett felmeddelande. La in en förfrågan till Google, tillsammans med ungefär 75 000 andra upptäckte jag sedan... Men nu är den tillbaka i alla fall! Halva bloggvärlden måste ha satt morgonkaffet i halsen (Lunchen? Middagen? Beroende på var i världen man befinner sig antar jag).

Nu tycker jag lite synd om Google, de måste ha blivit helt bombarderade med supportfrågor...

I vilket fall, ÄL+2 idag då. Om inte ägget och simmarna hittade varandra så är det redan avgjort. Det känns lite mysko att inte veta. Att man måste vänta två hela veckor innan det visar sig.

Bara för att det är så himla skojigt med symptomletning och för att kunna jämföra från månad till månad kommer från och med nu en statusruta med de symptom som eventuellt kan presentera sig. Det handlar alltså inte bara om grav-symptom utan alla hormonrelaterade roligheter. Jag har gjort det här tidigare, fast i min egen kalender. Anledningarna har egentligen varit två, att bli bättre på att förutsäga ägglossning samt att jag inte ska hålla på och inbilla mig att jag är på smällen när jag egentligen bara har gamla hederliga PMS-besvär =)

ÄL+1...

...Hoppas jag i alla fall. Det är så himla svårt att veta. Men jag känner mig inte lika svullen som igår, men det kanske beror på att jag har lösare sittande byxor, snarare än att något har släppt.

Jag lyckades ta mig hela vägen hem till sängen igår utan att somna, bra jobbat av mig! Fast sedan när man kommer hem så blir man av någon anledning pigg igen... Och sätter igång med att plocka och fixa.

Så, det blev lite sent ändå, men det är ju snart helg för guds skull (jag menar futtiga onsdag, torsdag och fredag kvar bara), då får man sova minsann.

Köpenhamn var ovanligt samarbetsvilligt igår och visade sig från sin bästa sida. Hittills har jag bara besökt denna lyckliga huvudstad när det har regnat, blåst och varit allmänt otrevligt väder. Men nu strålade solen från en klarblå himmel, det var 25 grader varmt och hela stan var ute och åt glass och solade.

Hade min vana trogen packat alldeles för mycket grejer, även om det var datorn och alla jobböcker som vägde mest. Tungt blev det i alla fall. Nästa resa blir det ryggsäck.

Nu tänker ni, vaddå nästa resa?? Har tjejen (kvinnan) inget hopp alls? Vad är det här?

Jag vet inte hur jag ska beskriva det, men det känns liksom inte som det lyckades den här gången. Det gör ingenting, det är skönt att vara tillbaka på banan igen! På kliniken är de ju gulliga och trevliga och stöttande som vanligt (har dom aldrig dåliga dagar?). Diskuterade igenom x:et och då säger barnmorskan att det är ju väldigt ovanligt att få två x... Fast min gyn säger att risken är mycket större för mig nu, när jag har haft ett. tror nog mer på min gyn. Men hoppas naturligtvis att hon på Stork har mer rätt =)

I vilket fall känns det (än så länge) väldigt lugnt, men jag misstänker att den stora symptomletarpaniken slår till om några dagar. Nu har jag dessutom varit "gravid" en gång (fast inte riktigt på rätt ställe), så jag vet vad jag hade för symptom sist. Så rent tekniskt borde det ge sig självt. Får jag samma symptom, booojaaa! Men annars är det bara att testa igen och hoppas på lika bra väder då.

För övrigt tar jag nog en semesterdag nästa gång, sjukt trist och jobbigt att sitta på tåget och jobba.

Hare gött i finvädret!

Allt har gått bra

...Men jag börjar känna av att jag klev upp klockan 04.45 i morse. Ska försöka att inte somna på tåget hem nu för då kommer jag inte kunna sova inatt. Skulle egentligen behöva jobba, men det går inte, jag kollar i kors. Får bli film istället... Skriver mer om resan imorgon!

Och tack alla därute för alla lyckönskningar och hejarrop!

198 dagar av väntan

Sitter på tåget och ser den vackra Svenska landsbygden susa förbi utanför fönstret.

Jag hade hoppats på en tidig tid, eftersom ägglossingskänningarna varit så ordentliga, men fick tid först 15.15. Exakt samma tid som förra gången. Idag är det alltså 198 dagar sedan jag var i Köpenhamn sist =) 198 dagar av vääääntan. Men nu är det bara att sätta igång och vänta lite till.

Det vart väldigt billig att resa den här gången, 2*383:-. Fick tag på sista minuten-biljetter. Det är onekligen fördelen med att åka på vardagar. Förutom att man slipper det där helgtillägget på Stork också. Att åka tåg ger också att det går att jobba ganska effektivt. Vilket är precis vad jag borde göra nu =)

Skriver mer senare!

Hälsningar från plats 33 på ett X2000, någonstans i Sverige.

Hahaaa!

Äntligen! Igår kändes det som mina äggstockar skulle sprängas, kunde inte ha byxorna knäppta på hela dagen.

När jag sedan kom hem på kvällen så

Tadaaaa! En glad liten gubbe i fönstret!
Så nu fixar jag det sista, klockan är 05.14 och jag ska strax sticka till tåget som går 06.06...

Önska mig lyck till!

Dumma, tomma cirkel...

Ingen ÄL i sikte...

Jahapp, ingen ÄL i helgen alltså.

Slösade dyra test genom att testa både klockan 6 och klockan 10, men bara runda ringar.

Idag har jag faktiskt ÄL-flytningar, men tappen sitter rätt högt tycker jag. Konstigt nog satt den lägre igår? Någon som är bra sånt där? Har inte tempat den här månaden, det fungerade så bra med ÄL-testen förra gången (det är för övrigt 28 veckor sedan idag som jag åkte förra gången).

Så nu håller jag alla tummar jag har för en glad gubbe ikväll. Pleeeease!

Nu ska jag ut och njuta av min första helg på länge utan något inplanerat, äta frukost på balkongen står först på dagordningen.

Aaaaargh! Denna eeeviga väntan!

Lite frustrerad! Jäkla ÄL, kom nu då!

Börjar tro att det här blir en sån superlång cykel, max är 39 dagar och en sån kommer då och då. Det betyder i så fall ÄL på dag 23 eller 24. Idag är jag på dag 18, den dag gyn trodde som senast på ultraljudet i måndags. Men troligen växer mina ägg lite långsamt, det är väl därför jag har så långa cykler.

Livmodertappen sitter högt, inga ÄL-flytningar (sorry för upplysningen) och supersvaga streck på ÄL-testerna. Jag brukar få lite starkare streck dagarna innan den riktiga höjningen kommer, men ingen skymt än så länge. Vilket troligen ger att jag får ÄL nästa vecka istället, om det blir någon alls den här månaden. Jag frågade nämligen i måndags om min feber kunde ha påverkat äggen, men det gör den tydligen inte. Däremot kan den skjuta upp ägglossningen eller få den att utebli helt. Vi får väl se.

Nu måste jag i vilket fall ge mig ut och köpa mer tester för de tog slut imorse.

Ok från gyn...

Nu har jag pratat med min gyn och hon säger ok till resa den här cykeln... Iiiiiiiih! Nu vart jag ännu mer nervös av någon anledning.

Inget omslag än, sååååå skönt. Förhoppningsvis blir det alltså resa på lördag eller söndag. Vilket betyder att jag inte behöver jobba under resans gång, utan bara kan slappa och kolla på film eller läsa böcker. Känns toppen!

Jag hoppas på omslag ikväll så jag kan åka imorgon, för det finns mer biljetter med flyg på lördag än på söndag och det är så smidigt.

De enda sista minuten som finns på SJ går 06.06 imorgon... Nice. Blir det inte omslag ikväll betyder det att jag måste masa mig upp vid femtiden imorgon bitti för att testa. Vi håller tummarna för omslag ikväll helt enkelt!

Lite nervös =)

Jag vill verkligen, verkligen helst inte ha omslag på morgonen. Med omslag menar jag alltså att ägglossningtesterna går från negativt (ser ut så här)

...till att bli positivt (då blir det en liten smiley i cirkeln, men det får ni inte se förens mitt test ser ut så =))

Jag är, som jag nämnt tidigare, en planeringsfascist och omslag på morgonen blir betydligt mer stressande. Blir det på kvällen kan jag i lugn och ro (kanske inte riktigt lugn men ändå) boka resor, packa iordning och planera morgondagen. Men det är möjligt att det kanske är nyttigt för mig att det slår om på morgonen då. Barn är väl inte riktigt lika planeringsbenägna och det kanske är bäst att börja vänja sig...

Som ni förstår så väntar jag fortfarande på ägglossning.

Jag blöder lite fortfarande efter undersökningen i måndags, har mailat dem nu för att höra så att det inte betyder att nåt är på tok. Troligen inte, men man är ju lite nojig =)

Får se om gyn ringer idag

Verkar som att skitvädret börjat stabilisera sig, heja sommaren!

Kontraströntgen eller vad det nu heter

Nu har jag varit och kollat in mina äggledare. Det är inte varje dag man får stirra på sitt inre på en 15 tums skärm i taket.

Eller, för att vara helt ärlig så har jag kollat på mina nedre regioner ganska många gånger senaste halvåret (får man ett utomkveds är det en av följderna). För att inte tala om hur många andra som har kikat där. Skillnaden den här gången var att de hade en "patientskärm" också.

Inte för att man ser speciellt mycket ändå, eller, jag har lärt mig känna igen min livmoder och äggstockarna, men äggledarna verkar vara två sytrådstunna grejer som inte är helt lätt att lokalisera i det myrornas krig som pågår på de där ultraljudsskärmarna.

I vilket fall såg det finfint ut! Kontrastvätskan formligen flödade ut genom äggledarna! Livmodern var också fin (men tiltad åt höger av någon anledning läkaren inte visste). Hon var förvisso väldigt noga med att påpeka att bara för att det rann fint betydde det inte att äggledarna fungerar som de ska.

Nu är det bara att invänta att min gynekolog ringer, men tusan vad sugen jag är på att åka den här månaden. Ultraljudsläkaren trodde att jag skulle ha ägglossning om tre till fem dagar. Det är logiskt eftersom jag brukar ha ägglossning från dag 16-18 oftast (viket det blir eftersom jag är på cykeldag 13 idag).

Jag frågade om hon kunde se vilken sida jag skull ägglossa från den här månaden och hon gissade på höger, men tydligen har jag en nästan lika stor follikel på andra sidan också, så det var lite oklart. Spännande =)

Nu får vi se vad gyn säger, men hinner hon inte ringa upp innan ägglossning åker jag nog ändå!